Ålakustens kulturarvsförening

Ålakustens kulturarvsförening startades 2012 för att bevara, dokumentera och främja det immateriella kulturarvet kring det historiskt unika ålfisket på Skånes östkust.

Sträckan mellan Åhus och Stenshuvud kallas ”Ålakusten” och där bedrivs sedan åtminstone bronsåldern ett aktivt ålfiske. Sedan medeltiden förs traditionerna vidare enligt ett i generationer från far till son nedärvt system.

Ålfiskets traditioner

Ålfiskets traditioner berör många olika områden av kulturarv: hantverket kring redskap, bodar och båtar, kännedom om vatten, strömmar, vindar och havsbottnar, traderade metoder för fisket som varierar efter platsens lokala förutsättningar utmed kusten, mattraditioner och mathantverk i att ta hand om ålen, ålagillen och festivaler, musik, skrönor och muntliga berättelser.

Det system som reglerar rätten att fiska ål längs Ålakusten är unikt och kallas drätter. Bara den som äger en drätt får själv fiska ål eller arrendera ut ålfisket. Systemet utvecklades av den danska kungamakten under medeltiden, baserat på ålfiskets stora ekonomiska betydelse för regionen. När Skåne och Blekinge blev svenska landvinningar 1658, ärvde den svenska kungamakten drättsystemet. Det är unikt, eftersom det bara finns kvar i Skåne och Blekinge. Även i Danmark är systemet numera avskaffat.

För att bevara och föra vidare det mångfacetterade kulturarvet kring Ålakustens jobbar ålfiskarna, föreningens medlemmar och andra engagerade med att sprida kunskap om traditionerna. En del i arbetet består i att utveckla besöksnäringen, och turister från mer än 140 olika nationer har besökt Ålakusten för att ta del av kulturarvet. Året runt kan kulturvandringar ordnas då man besöker och berättar om platser och traditioner anknutna till fisket. Under det säsongsbaserade fisket på hösten arrangeras ålagillen enligt traditionella former där ålen tillagas på olika sätt. Föreningen arbetar också i samarbete med Kiviks Museum med att dokumentera kulturarvet och har tillsammans publicerat böcker, tagit fram informationsmaterial, broschyrer och filmer.

Bevara och föra vidare

Ålfisket, som under första halvan av 1900-talet var en av Skånes största exportindustrier, påverkas numera starkt av det faktum att förekomsten av ål har minskat kraftigt de senaste decennierna, beroende på vattenkraftverkens turbiner, utdikade våtmarker och vattendrag, miljögifter och predatorer som säl och skarv. Ålfisket är därför starkt reglerat och år 2007 infördes ett generellt ålfiskeförbud i Sverige. För närvarande är ålfiske endast tillåtet för de som har särskild ålfiskelicens, som tillika inte får överlåtas eller ärvas, vilket gjort att antalet utövare har minskat stadigt, men också intresset bland yngre generationer att välja ålfiske som framtida yrke. Föreningen arbetar hårt för att bevara ålfisket både som yrkesutövning och som navet i traktens specifika kulturarv, men är också engagerade i insatser för att skydda artens överlevnad. En åtgärd består bland annat i att sätta ut ålyngel, vilket bekostas dels av staten, dels av en ålfond som ålfiskarna själva har bildat.

Föreningen samarbetar med lokala hembygdsföreningar, organisationer och näringsliv i trakten. Delar av Ålakusten ingår i Biosfärområde Kristianstad Vattenrike, utsett av Unesco som en arena för arbete med hållbar utveckling.

Ålakustens kulturarvsförening upptogs på Sveriges nationella förteckning över immateriella kulturarv år 2015. Föreningen blev ackrediterad som rådgivande organisation i Unescos internationella arbete år 2020. År 2022 blev föreningen listad på Ark of Taste av The Slow Food Foundation for Biodiversity Länk till annan webbplats..