Sveriges arbete med konventionen

Sverige skrev under Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet år 2011. Isof (Institutet för språk och folkminnen) ansvarar för Sveriges arbete med konventionen och den nationella förteckningen.

Grupp personer som sitter bakom ett bord med skylten Sweden.

Sveriges delegation vid ett kommittémöte i Marocko år 2022: Maria Nyström, Annika Nordström och Martin Sundin från Isof, Eric Åström från Kulturdepartementet och Karin Stenson från Svenska Unescorådet.

Medlemsstat sedan 2011

Sveriges regering beslutade år 2011 att anta Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Det innebär att Sverige på olika sätt ska arbeta för att främja och sprida kunskap om immateriella kulturarv i landet, och även medverka i det internationella samarbetet med att trygga immateriellt kulturarv.

Alla länder som skrivit under konventionen måste upprätta en förteckning över immateriellt kulturarv i landet. Det handlar om levande kulturarv, alltså sådant som utövas och pågår idag. Det är Isof (Institutet för språk och folkminnen) som har fått i uppdrag av regeringen att leda och samordna Sveriges arbete med konventionen och den nationella förteckningen. Isof är en statlig myndighet som arbetar med att samla in, bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur i det flerspråkiga Sverige.

Eftersom konventionen har fokus på utövarna av de immateriella kulturarven är det också viktigt att de involveras i arbetet. Den som vill har till exempel möjlighet att föreslå immateriella kulturarv till Sveriges förteckning. Isof har byggt upp en organisation kring konventionsarbetet i samarbete med en rad olika aktörer.

Fem expertnoder med breda nätverk

Arbetet är organiserat i fem så kallade ”noder” – knutpunkter – som ansvarar för olika områden av det immateriella kulturarvet. Varje nod utgörs av en eller flera expertmyndigheter, som samordnar ett nätverk av exempelvis utövare, ideella föreningar, forskare och kulturarvsinstitutioner.

De samarbetande expertmyndigheterna är Isof, Nordiska museet, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksantikvarieämbetet, Sametinget och Statens musikverk/Svenskt visarkiv.

En samrådsgrupp

Representanter från de olika myndigheterna och nätverken bildar tillsammans en gemensam samrådsgrupp, som bland annat fungerar som ett forum för information och samverkan.

Icke-statliga organisationer – NGO:er

Så kallade NGO:er (förkortning för Non-Governmental Organizations) är viktiga i arbetet med konventionen. Det är icke-statliga organisationer som bedriver sin verksamhet oberoende av nationella regeringar och kan vara allt från stora internationella organisationer till små lokala nätverk och föreningar. NGO:er kan ansöka om att formellt delta i konventionsarbetet på både nationell och internationell nivå, och flera ingår i nodernas olika nätverk.

En expertkommitté

Från Sveriges förteckning över immateriella kulturarv går det att nominera förslag till Unescos internationella listor och register. När det är aktuellt tar Isof hjälp av en grupp experter för att granska och bedöma förslagen. Experterna har särskilda kunskaper inom olika områden av immateriella kulturarv.