Internationella nätverk

Internationellt samarbete är ett viktigt mål för konventionen. Här hittar du information om några av de internationella samarbeten som Sverige ingår i.

Pusselbitar som passar ihop.

I konventionens mål ingår att främja internationellt samarbete och bistånd och att skapa kunskap om immateriella kulturarv på såväl lokal som global nivå. I det svenska konventionsarbetet ingår därför att medverka i internationella nätverk och andra samverkansformer, liksom att bidra till att bygga upp kunskap om konventionen i ett internationellt sammanhang. Det internationella samarbetet sker på olika sätt i många olika forum och nätverk, såväl inom Unescos egen organisation som vid sidan av denna.

European Network of Focal Points (ENFP)

Ett nätverk med syfte att sprida kunskap om och underlätta de europeiska ländernas arbete med tryggande av det immateriella kulturarvet är European Network of Focal Points (ENFP). Nätverket startade i april 2021 med målet att ytterligare möjliggöra samarbete mellan de ansvariga för konventionsarbetet i respektive land. Då alla konventionens medlemsländer har samma åtaganden gällande konventionen finns det många områden där länderna kan lära av varandra. I detta nätverk kan de utbyta kunskap och gemensamt utveckla bra metoder. Det kan till exempel gälla områden som involvering av utövare eller hur utvärdering och återrapportering till Unesco utformas på bästa sätt.

Nordiskt samarbete mellan samordnare

Ett liknande samarbete är sedan flera år etablerat på den nordiska nivån, mellan samordnare av konventionsarbetet i de nordiska länderna. Alla de nordiska länderna har skrivit under konventionen och samordnarna har regelbundna digitala möten där de delar med sig om vad som pågår i respektive land. Syftet är att utbyta erfarenheter och utveckla gemensamma redskap inom områden som det nationella förteckningsarbetet, rapportering, informationsinsatser och nomineringar till Unescos listor.

På lång sikt är målet bland annat att utveckla synen på konventionen i den nordiska kontexten, hitta frågor där de nordiska länderna har en gemensam hållning och lyfta teman som idag är mindre väldokumenterade. Andra mål är att stärka arbetet med de nationella minoriteterna, lyfta fram goda metodiska exempel och betona hållbar utveckling.

Ett exempel är att de nordiska länderna år 2020 tillsammans nominerade klinkbåtstraditionen till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv, då det är ett kulturarv som lever sedan lång tid i alla de nordiska länderna. Den gemensamma nomineringen innebar ett omfattande samarbete mellan såväl ideella utövare som samordnande myndigheter och ländernas respektive kulturdepartement. I december 2021 togs beslutet av Unescos kommitté att ta upp den nordiska klinkbåtstraditionen på listan.

LIVIND

Projektet LIVIND – Creative and living cultural heritage as a resource for the Northern Dimension region – är ett exempel på samverkan mellan nordiska och baltiska stater. Det startade i september 2021 och syftar till att stärka det immateriella kulturarvets betydelse för hållbar utveckling enligt FN:s hållbarhetsmål. I projektet synliggörs och delas praktiska sätt på vilka immateriella kulturarv kan bidra till hållbar utveckling och hur de kan nyttjas lokalt inom exempelvis utbildning och turism. Mycket fokus riktas mot digitala aktiviteter och verktyg, och ett mål är att bygga upp nätverk och stärka kunskapsöverföring mellan de länder som deltar, både för ansvariga myndigheter och inom civilsamhället.

Projektet är ett samarbete mellan olika aktörer i de nordiska och de baltiska länderna samt Polen, och finansieras huvudsakligen av Finlands utrikesministerium. Museiverket i Finland ansvarar för projektet och från Sverige deltar Institutet för språk och folkminnen som en av parterna.

Nordic Safeguarding Practices

Ett antal NGO:er från de nordiska och baltiska länderna som på olika sätt är engagerade i konventionsarbetet startade år 2017 en gemensam webbplats som informerar om de olika organisationernas verksamhet och metoder för att föra vidare immateriella kulturarv. År 2019 initierades även ett informellt nätverk för att ytterligare sprida kunskap om konventionen och dela praktiska erfarenheter av tryggande och vidareförande, bland annat genom öppna årliga möten.

ICH NGO Forum

De NGO:er från olika länder som är antagna/ackrediterade som rådgivare till den mellanstatliga kommittén, eller som vill ansöka om att bli det, kan ansluta sig till ICH NGO Forum. Forumet anordnar möten och seminarier och via denna plattform kan NGO:er kommunicera, nätverka, utbyta erfarenheter och hitta nya samarbetsområden. NGO:erna i forumet är organiserade i olika tematiska och regionala arbetsgrupper.

Svenskt fokus på internationellt samarbete

Mellan åren 2020 och 2024 är Sverige ett av länderna som ingår i den mellanstatliga kommittén för tryggande av det immateriella kulturarvet. Som medlem i kommittén ökar Sverige sitt internationella engagemang i kulturarvsfrågor. Det internationella samarbetet är också ett av de arbetsområden Sverige vill fokusera på under sin tid i kommittén. Andra områden är civilsamhällets delaktighet, mångfaldsfrågor och att arbetet med konventionen ska vila på expertkunskap.