Internationella listor

Unesco har två listor och ett register som verktyg i arbetet med att uppmärksamma och trygga mänsklighetens immateriella kulturarv från hela världen.

Unescos mellanstatliga arbete med konventionen om tryggande av det immateriella kulturarvet kretsar till stor del kring två internationella listor och ett register. De är redskap för att uppmärksamma, sprida kunskap om och trygga immateriellt kulturarv i världen. Alla länder som skrivit under konventionen kan nominera förslag på kulturarv till listorna och registret. På Unescos webbsida kan man läsa om listorna och alla kulturarv – i det här sammanhanget kallas de element – som förts upp (informationen finns på engelska, franska och spanska). Listorna och registret heter:

• Den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity Länk till annan webbplats.

• Listan över immateriella kulturarv i behov av omedelbart tryggande List of Intangible Cultural Heritage in Need of Urgent Safeguarding Länk till annan webbplats.

• Registret över goda metoder Register of Good Safeguarding Practices Länk till annan webbplats.

Den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv

Tanken med den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv är att synliggöra mångfalden av immateriella kulturarv från världens alla delar, att öka medvetenheten om dess betydelse samt att främja dialog mellan människor.

En vanlig fråga gällande den representativa listan är om den innebär något slags rankning, som om de kulturarv som kommer med på listorna är bättre än andra. På det svarar Unesco:

Att ett element förs upp betyder inte att det är “bäst” eller “överlägset” eller att det har ett universellt värde. Det betyder bara att det har ett värde för den grupp eller de individer som utövar det. Det har föreslagits av en medlemsstat som anser det vara “representativt”, i övertygelsen om att det, genom att finnas på listan, kommer att bidra till en bättre förståelse för mänsklighetens immateriella kulturarv och dess betydelse i allmänhet. Översatt från Frequently Asked Questions Länk till annan webbplats. på konventionens webbplats

Alla konventionsländer kan nominera levande kulturarv till listan. För att kunna nomineras måste kulturarvet redan finnas med på respektive lands nationella förteckning, och nomineringarna granskas sedan av en internationell utvärderingsgrupp (kallad Evaluation Body). Den mellanstatliga kommittén, beslutar om vilka exempel som tas upp på listan. Besluten tas i samband med kommitténs årliga möten. År 2023 fanns 611 traditioner från 140 länder på listan.

Sverige nominerade år 2023 fäbodkulturen tillsammans med Norge, och i december 2024 togs beslutet av Unescos kommitté att ta upp fäbodkulturen på listan.

År 2020 nominerade Sverige klinkbåtstraditionen tillsammans med övriga nordiska länder, och i december 2021 togs traditionen med på listan.

Listan över immateriella kulturarv i behov av omedelbart tryggande

Listan över immateriella kulturarv i behov av omedelbart tryggande omfattar kulturarv som bedöms vara på väg att försvinna, och som därför har extra stort behov av främjande insatser för att överleva. Att de förs upp på denna lista kan underlätta för berörda länder att söka samarbeten och stöd i arbetet med tryggandet. År 2023 fanns 82 kulturarv på listan.

Registret över goda metoder

I registret över goda metoder vill Unesco lyfta fram organisationer och projekt som på olika sätt arbetar för att synliggöra och vidareföra immateriella kulturarv, och som därigenom återspeglar konventionens syften och mål. Genom exempel på fungerande pedagogiska metoder, kreativa initiativ, praktiska lösningar och liknande är syftet att inspirera och visa på bra sätt att föra vidare och sprida kunskap om levande kulturarv. År 2023 fanns 37 exempel på goda metoder med på listan.

Sagobygden och Nyckelharpans nätverk två svenska exempel

År 2023 togs Nyckelharpans nätverk upp i registret, efter att ha föreslagits av Sverige. Nätverket omfattar ett mångårigt arbete med att vidareföra och utveckla kunskaperna om att bygga och spela nyckelharpa, där Eric Sahlström Institutet i Tobo Länk till annan webbplats. utgör ett viktigt centrum.

År 2018 togs det svenska berättarprojektet Sagobygden upp i registret som ett gott exempel på hur kulturarv kan föras vidare och hållas levande. Sagobygden lyfter fram den muntliga berättartraditionen, bland annat genom att förmedla kunskap om folkdiktens sagor och sägner, och uppmuntra till berättande. Sedan 2014 är föreningen Berättarnätet Kronoberg, som ansvarar för Sagobygdens aktiviteter, också en av de ackrediterade NGO:er (icke-statliga organisationer) som fungerar som formella rådgivare till Unescos mellanstatliga kommitté.

Nomineringar från Sverige

Det är en under en period av året möjligt att skicka in förslag på svenska nomineringar av immateriella kulturarv till de internationella listorna och registret. De tidpunkter som gäller för varje år annonseras här på konventionens webbplats: levandekulturarv.se/nominera.

För att ett förslag ska kunna nomineras till Unescos listor behöver kulturarvet först vara upptaget på den nationella förteckningen. Förslag på goda metoder till registret behöver inte vara förtecknade. Vem som helst kan lämna förslag till nomineringar, men det är ett krav att utövarna själva deltar i nomineringsprocessen.

På sidan Från förslag till lista kan du läsa mer om hur det går till att föreslå nomineringar till de internationella listorna.