Sång och dans runt midsommarstången

Midsommarfirande med lek och dans arrangeras av föreningar och kommuner över hela landet på midsommarafton och ibland på midsommardagen. Midsommarstången kan se olika ut, men består oftast av en lövad stång som korsas med en kortare tvärslå. Denna smyckas med blomsterkransar och binds samman med stångens topp. På en del platser är själva resningen en händelse i sig. När stången är rest samlas deltagarna i en eller flera ringar runtomkring. En musikant eller en dansledare leder dansen och lekarna, ofta till fiol eller dragspel. Vanliga ringdanser eller sånglekar är till exempel ”Räven raskar över isen”, ”Vi äro musikanter”, ”Karusellen” och ”Små grodorna”. Dansen kan avslutas med ”Raketen” som innebär en signal till uppbrott.

Offentliga tillställningar arrangeras ofta av lokala hembygds-, folkdans- eller idrottsföreningar. Andra förekommande inslag är exempelvis folkdansuppvisning, folkdräkter, långdans, tävlingar och lekar, allsång, lotterier, kaffe, korv med bröd och fiskdamm med godispåsar för barnen. Sång och dans runt midsommarstången förekommer även i villaträdgårdar och i olika privata sammanhang, ibland till tonerna av inspelad musik på olika medier.

Midsommarstången – eller majstången – kom med största sannolikhet hit till Sverige med invandrande tyskar någon gång under medeltiden. I de germanska länderna fanns en tradition att smycka – ”maja” – sitt hem med gröna blad och blommor för att markera vårens ankomst, därav namnet majstång. I början av maj månad var det svårt att hitta blommor och blad här uppe i norden och majstången sammanfogades med midsommar. Sång, musik, dans och lek vid midsommar har sannolikt funnits sedan mycket länge, men sett olika ut i olika tider. Att dansa runt stången finns belagt från 1700-talet.

Det har funnits en stor variationsrikedom när det gäller såväl själva midsommarfirandet som midsommarstängernas utseende och traditionerna har under årens lopp förändrats. Under 1900-talets början, med hembygdsrörelsens framväxt, blev firandet allt mer institutionaliserat.

De sånglekar som i dag sjungs och dansas på midsommar – och jul – kan vara flera hundra år gamla. De äldsta källorna är från 1600- och 1700-talen, men flera har troligen funnits i muntlig tradition sedan länge. De har tidigare brukats av barn, ungdomar och vuxna. I dag står ofta barnen i centrum. Sånglekarna har funnits i stor variationsrikedom, men under 1800- och in på 1900-talet standardiserades texter och melodier, bland annat genom tryckta förlagor. En i dag mycket populär visa är ”Små grodorna”, som är av något yngre datum. Melodin kan jämföras med en militärmarsch från franska revolutionen. Den svenska texten har med största sannolikhet tillkommit på Slöjdseminariet Nääs i början av 1900-talet, där det anordnades sånglekskurser för lärare från hela landet. Verksamheten vid Nääs har haft stor betydelse för att sprida de gamla sånglekarna och för hur dagens midsommarfirande ser ut.

Midsommarfirandet förs vidare genom exempelvis föreningar, spelmän, folkdansare och privatpersoner. Olika medier spelar en viktig roll som förebilder. Sångerna förmedlas ofta via muntlig tradition, men också genom olika tryckta förlagor och audiovisuella medier. I dag är förskolor och skolor också betydande traditionsförmedlare.

Litteratur

Danielson, Eva & Ramsten, Märta (2000): Räven raskar. En bok om våra sånglekar

Farago, Lars (red.) (2008): Sikelej sa kamelen. Sång- och danslekar från hela världen.

Fossenius, Maj (1951): Majgren, majträd, majstång.

Hellgren, Otto (1922): Sånglekar från Nääs.

Mallander, Inez (1955): Sånglekar och sångdanser.

Mattsson, Christina(2006): Små grodorna – en signaturmelodi. I: Fataburen.

Nilsson, Mats (2006): Dans kring granen. En romantisk föreställning? I: Nu gör vi jul igen.

Swahn, Jan-Öjvind (2007): Svenska traditioner.

Tjuderuttan sa räven. Sång- och danslekar från förr och nu. 1999.

Länkar

Svenska Folkdansringen anordnar midsommarfirande på flera platser i landet Länk till annan webbplats.

Filmer

Tjörns Hembygdsförening på Youtube: Midsommarfirande 2013 Länk till annan webbplats.