Kulturarv och hållbar utveckling

Sedan FN:s mål för hållbar utveckling år 2015 fastställdes i Agenda 2030 har dessa i allt högre grad kommit i fokus för arbetet med Unescos konventioner inom kulturområdet.

År 2015 fastställdes de mål, sammanställda i FN:s dokument Agenda 2030, som världens länder åtagit sig för att fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Sedan dess har målen för hållbar utveckling i allt högre grad kommit i fokus för arbetet med Unescos konventioner inom kulturområdet.

Agenda 2030 och konventionen

Genom Agenda 2030 har världens länder beslutat att skapa förutsättningar för en rättvis och hållbar utveckling i tre dimensioner – den sociala, ekonomiska och miljömässiga. Ett viktigt mål är att verka för att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Det finns en tydlig koppling mellan Agenda 2030 och Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet. Många kulturarv innefattar kunskaper och erfarenheter som kan förstärka möjligheterna till en hållbar utveckling. Konventionen kan spela en roll för världens länder genom att öka förståelsen och kunskapsutbytet om miljö- och naturresurser samt, inte minst, genom att stärka utsatta befolkningsgrupper inför hotande klimatförändringar och naturkatastrofer.

Hållbar utveckling i konventionen

Hållbar utveckling har även integrerats i konventionens riktlinjer. I sjätte kapitlet fastställs bland annat att medlemsländerna ska sträva efter att:

... erkänna vikten av och stärka det immateriella kulturarvet som drivkraft och garanti för hållbar utveckling, samt integrera vidareförande av immateriella kulturarv i sina utvecklingsplaner, strategier och program på alla nivåer.

... upprätthålla en balans mellan de tre dimensionerna av hållbar utveckling (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga) samt deras ömsesidiga beroende av fred och säkerhet. 9.GA kapitel VI paragraf 170

En ytterligare viktig aspekt som betonas är att alla insatser för tryggande och vidareförande enbart ska riktas mot immateriella kulturarv som är ”förenliga med befintliga internationella instrument för mänskliga rättigheter samt med kraven på ömsesidig respekt mellan samhällen, grupper och individer samt med hållbar utveckling” (9.GA kapitel VI paragraf 170).

Hållbar utveckling och immateriella kulturarv

Det finns olika kopplingar mellan FN:s mål för hållbar utveckling och många immateriella kulturarv. Webbkartan ”Dive into Intangible Cultural Heritage Länk till annan webbplats.” ger en möjlighet att navigera genom närmare 500 element som är inskrivna på Unescos listor över världens immateriella kulturarv. Det övergripande syftet är att visa på sambandet mellan immateriella kulturarv och FN:s mål för hållbar utveckling. Webbkartan visar att levande kulturarv inte bara är mångsidiga, utan också en källa till kunskap om hur man kan leva på ett hållbart och fredligt sätt.

Livind

Projektet Livind, Creative and living cultural heritage as a resource for the Northern Dimension region Länk till annan webbplats., är ett exempel på hur det går att arbeta med kopplingen mellan immateriella kulturarv och FN:s mål för hållbar utveckling. Livind startade 2021 och är ett samverkansprojekt mellan de nordiska och baltiska staterna och Polen. Projektets mål är att synliggöra och sprida kunskap om praktiska sätt på vilka kulturarven kan bidra till hållbarhet.