Levande kulturarv – att arbeta gemensamt med tradition och konvention

• 8.30–9.00 Registrering

• 9.00–9.20 Välkomstord och introduktion till konventionen, Fredrik Skott, docent i nordisk folkloristik och avdelningschef, Institutet för språk och folkminnen Göteborg och Maria Nyström, senior rådgivare, Institutet för språk och folkminnen.

• 9.20–10.15 Panelsamtal – erfarenheter av listning, före, efter och under. Tine Winther, Fredrik Leijonhufvud, Esbjörn Hogmark och Håkan Tunon. Moderator: Karin Stenson, Svenska Unescorådet.

Vad innebär det egentligen att ett immateriellt kulturarv blir inskrivet på en lista eller register? Hur bidrar listorna till att trygga och stärka utövandet av immateriella kulturarv? I det här panelsamtalet medverkar representanter för de fyra kulturarv som är inskrivna på eller nominerade till konventionens internationella listor och register för att diskutera vad en listning innebär i praktiken.

• 10.15–10.45 FIKA
• 10.45–11.15 Flamencoframträdande med Josefine Chiacchiero & Jonathan Bondesson, CID, International Dance Council.

Josefine Chiacchiero berättar om International Dance Councils arbete med immateriellt kulturarv och bjuder på ett flamencoframträdande tillsammans med gitarristen Jonathan Bondesson.

• 11.15–12.00 Matti Hakamäki, direktör för Folkmusikinstitutet i Kaustinen & ledamot i ICH NGO Forums styrelse: The NGO Forum and the 2003 Convention – What is the role of the accredited NGO:s?

ICH NGO Forum är samlingsplatsen för de ackrediterade NGO:erna till konventionen. Men vad innebär en ackreditering och hur arbetar ICH NGO Forum med immateriellt kulturarv? Programpunkten är på engelska.

• 12.00–13.00 LUNCH

Under lunchen finns möjligheten att följa med på en kort visning av museets aktuella utställningar.

• 13.00–13.30 Helena Hansson, fil. dr., forskare och lärare vid HDK-Valand, Göteborgs Universitet: En korg är mer än en korg- Reflektioner kring ett samverkansprojekt med bas i Kenya

I föredraget reflekterar Helena över de immateriella värden som är inbäddade i en samverkansprocess där, en korg tillverkad av det invasiva materialet vattenhyacint är utgångspunkten. Föredraget görs inom ramen för Strategisk Slöjd, Nämnden för Hemslöjdsfrågor.

• 13.30–14.00 Maria Dahlström, intendent, Världskulturmuseerna: Arbetet med hotat kulturarv

Den illegala handeln med kulturföremål förstör vår möjlighet att lära oss om det förflutna och tar ifrån oss vårt gemensamma kulturarv. Världskulturmuseerna är en av flera kulturarvsinstitutioner i Sverige som arbetar för att motverka illegal handel med och förstörelse av kulturföremål. Vad har den illegala handeln för konsekvenser för det immateriella kulturarvet och dess utövare? Hur arbetar Världskulturmuseet med återförsel av kulturföremål till utövarna?

• 14.00–14.20 Framträdande med nyckelharpa, Magnus Holmström, Eric Sahlström Institutet
• 14.30–15.00 FIKA
• 15.00–15.30 Gunnar Almevik, professor i Kulturvård, Göteborgs universitet: Hanverkslaboratoriet och hantverkaren som forskare

Under de senaste decennierna har förståelsen för hantverk vidgats till nya sammanhang, inte minst genom att hantverkskunskap blivit ett universitetsämne som studeras genom att praktiseras. Gunnar Almevik tar avstamp i sina erfarenheter vid Hantverkslaboratoriet på Göteborgs universitet för att prata om hur hantverkarens karriärvägar och möjliga roller har förändrats över tid. Vad innebär det att forska i hantverk? Kan traditionella hantverk bidra till arbetet med ett hållbart samhälle?

• 15.30–16.00 Charlotte Hyltén-Cavallius, docent i minoritetsstudier och forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen: Nationella minoriteter, revitalisering, immateriella kulturarv och civilsamhällets roll

Våra språk är intimt förbundna med immateriella kulturarv. Vissa kulturarv har till och med språk som en absolut förutsättning, till exempel muntliga traditioner som berättande. Charlotte Hyltén-Cavallius talar om den oupplösliga relationen mellan språk och immateriella kulturarv och visar sin film Språkbevararen. Filmen skildrar en ovärderlig dokumentationsinsats av såväl språk som berättande som Johan Dimitri Taikon och etnologen Carl-Herman Tillhagen utförde under 1940-talet; ett gott exempel på samverkan mellan civilsamhälle, kulturarvsinstitutioner och akademi.

• 16.00–16.30 Martin Sundin, generaldirektör, Institutet för språk och folkminnen: Avslutande reflektioner