- Startsida
- Förteckningen
- Rosh hashana
Rosh hashana
Rosh hashana är det judiska nyåret som infaller i september eller oktober, och firas bland annat genom umgänge med familj, släkt och vänner, mycket god mat och att önska varandra ett sött gott nytt år. Det är en högtid som är förankrad i judisk religion och kultur, och innefattar tid för eftertanke och att be om förlåtelse inför det nya året. Under gudstjänsterna vid rosh hashana sker den ceremoniella shofarblåsningen.
Geografiskt läge: Hela landet
Rosh hashana är benämningen på den judiska nyårshelgen. Högtiden kallas också åminnelsedagen eller shofarblåsningens dag (på engelska The Feast of Trumpets).
Rosh hashana firas under de två första dagarna i den judiska månaden tishre. De infaller någon gång mellan den 5:e september och den 5:e oktober. Firandet varar från skymningen på det första datumet och två dygn framåt.
Det finns flera olika ritualer och påbud som hör till högtiden, som beskrivs i de judiska skrifterna och följs av religiöst praktiserande judar. I synagogorna hålls en serie gudstjänster under högtiden (läs mer om de religiösa traditionerna genom att följa länkarna nedan).
Även många sekulariserade judar månar om traditionerna vid nyårsfirandet. Det inleds på kvällen den första dagen med att tända ljus och att läsa välsignelserna över vin, bröd och den frukt som finns på bordet, som är dukat för festmåltid med familj, släkt och gärna inbjudna vänner. Till traditionen hör att äta söta saker som äpplen, granatäpplen, honung, bakelser och godis. Traditionella rätter ur det judiska köket, som hönssoppa och gefilte fish, kan också stå på menyn. Maten är viktig och har symboliska innebörder – runda bröd symboliserar till exempel livets cykel. Samtal och sånger vid måltiden syftar till att reflektera kring året som gått och fundera på vad man hoppas inför det kommande. Välsignelser och böner markerar också övergången mellan det gamla och det nya.
Mat på ett judiskt nyårsbord. Foton: Karolina Kristensson/Nordiska museet (CC BY-NC-ND).
Foto: Karolina Kristensson/Nordiska museet (CC BY-NC-ND).
Till högtiden skickar många också kort och hälsningar till sina nära och kära. Nyårshälsningen på hebreiska ”Shana Tova u´Metuka” och på jiddisch ”A zis gebentsht yor!” betyder att man önskar ”ett sött och gott nytt år”.
Shofarblåsningen vid rosh hashana innebär att det vid gudstjänst i synagogan blåses i ett speciellt instrument, tillverkat av vädurshorn. Detta görs dock inte om högtiden infaller då det är sabbat. Ljudet varieras och ska väcka människorna – mana till handling och bön men också till frid. Ljudet av hornblåsandet är för många ett känslosamt och stämningsfullt inslag i kulturarvet.
En annan ritual som hör till högtiden är att uppsöka ett vattendrag för att symboliskt ”kasta sina synder” i vattnet. Det kan vara brödbitar eller småsten som kastas i – en tradition som för en del fått nya former och en ökad social prägel, som något man gör tillsammans med familj och vänner, även om det i grunden är en religiös ceremoni.
Rosh hashana inleder en period på tio dagar som enligt traditionen ska ägnas åt eftertanke, att ångra sig och ta lärdom, liksom att be om förlåtelse från dem man under året har handlat illa mot på något sätt. (En process som påbörjas redan månaden före nyåret).
För de troende är detta dagarna då Gud bedömer årets handlingar och bestämmer ens öde under nästa år. De tio dagarna avslutas med nästa högtid på det judiska året – jom kippur, försoningsdagen.
Försoningsdagen är den mest allvarsmättade dagen i den judiska kalendern. Många som under resten av året inte besöker synagogan vill ändå delta i jom kippur-aftonens gudstjänst. Dess huvudbön, Kol Nidre, är en bön om att de löften som ges utan närmare eftertanke under det kommande året inte ska ses som bindande. Kantorn sjunger Kol Nidre och under den stunden råder ofta en andäktig stämning i synagogan.