Mångkulturella almanackan

Den mångkulturella almanackan omfattar högtider och betydelsefulla kalenderdagar i dagens Sverige – med bakgrund i religioner och kulturer från olika delar av världen. Varje vår sammanställs datum inför nästa års kalender; en del dagar stryks och andra dagar läggs till. Urvalet har förändrats över tid – dagar för funktionsvariationer, för de nationella minoriteterna, för hbtq-frågor har tillfogats. Det finns också flera dagar som är gemensamma för nästan alla som bor i Sverige, exempelvis Vasaloppet, första maj, midsommar, älgjakten. Mångkulturella almanackan har sin egen namnlängd med fler namn som speglar den svenska befolkningen och de många namn som bärs av vuxna och ges till barn i Sverige i dag.

Den tryckta almanackan brukar ha ett särskilt tema för varje år, exempelvis ”Ord och tecken”, ”Mat och odling” eller ”Månen och solen”.

Sociala medier har kommit att spela en alltmer viktig roll i kontakten med användarna och ett sätt att tillföra ny information. Almanackans innehåll bygger också på intervjuer. Dessa görs av medarbetare vid centret, eller av studenter som läser etnologi vid Södertörns högskola. Utifrån dem arbetar man under hela året med att skriva nya texter om årets dagar, högtider och firanden. Intervjuerna arkiveras och har ackumulerats till en stor samling som bevaras för framtiden. Denna kan berätta om hur ”all tradition är förändring” och att möten i Sverige ger idéer till variationer. Ett exempel är Nouroz/Newroz, en högtid som nu tagit sin plats direkt i den svenska offentligheten, särskilt genom Eldfesten. Elden har under påverkan av valborgsfirande blivit större till formatet, samtidigt som firandet flyttat från förortsparker in till centrala Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kunskapen om när högtider infaller har praktisk betydelse i vardagen för andra än firarna själva, exempelvis för skolor, förskolor och offentlig verksamhet. Det är också i vissa fall intressant för handeln. Stor vikt läggs vid att den tryckta almanackan ska vara användarvänlig och fungera såväl i förskolor som hemma i köket.

Sedan 1990 har den Mångkulturella almanackan utvecklats vid Mångkulturellt centrum i Botkyrka. Arbetet inleddes genom ett brev till olika invandrarorganisationer med en fråga om vilka av årets dagar som var av särskild betydelse för medlemmarna. Det kunde handla om religiösa helger, nationaldagar eller högtids- och minnesdagar av annat slag.

På den tiden kontaktades centret ofta av skolpersonal som till exempel ville veta när ramadan började. I denna kommun, liksom på många andra ställen, fanns det många nyanlända och en ökad polarisering mellan grupper. Ur detta föddes idén om en mångkulturell almanacka. Under de 30 år som gått sedan dess har arbetet med almanackan utvecklats och utökat sina kontaktytor. I dag är almanackan också en webbplats, pedagogiska övningar, utbildningar, programverksamhet och samtal på sociala medier. Arbetet synliggör ett kulturarv som har visat sig kunna bygga broar och vara viktigt för många människor.

Mångkulturella almanackan ges ut i tryckt form en gång om året. Den är också en webbplats. Arbetet omfattar även förmedling genom program, föreläsningar, utställningar och stadsvandringar. Varje månad publicerar almanackan "Pedagogiska pärlor". Materialet kan användas från förskolan till vuxenverksamheter och innehåller en lista med korta tips och två utarbetade övningar; en som är inriktad på diskussion, analys eller utforskande och en mer kreativ övning där en speciell dag får inspirera till skapande.

Mångkulturellt centrum Länk till annan webbplats.

Mångkulturella almanackan Länk till annan webbplats.

Mångkulturella almanackan: Pedagogiska pärlor Länk till annan webbplats.

Mångkulturella almanackan: Mandéernas dopdag i Fittja Länk till annan webbplats.

Sveriges radio: Sveriges mandéer samlas i Fittja Länk till annan webbplats.