- Startsida
- Förteckningen
- Kroppkakor
Kroppkakor
Kroppkakor är runda bollar bestående av en deg på potatis, ibland också med vetemjöl och ägg. De tillagas genom att kokas i vatten. Ofta har de ett inkråm av rimmat sidfläsk, lök och vit- eller kryddpeppar. Kroppkakan kan också sakna fyllning och kallas då blinning.
Geografiskt läge: Främst Öland men även Blekinge, Gotland och Småland
-kroppkaka.jpg)
Traditionen att baka kroppkakor är starkt förknippad med Öland men de förekommer även på Gotland, i Småland samt i Blekinge. Liknande rätter har dock lagats överallt, främst längs Östersjökusten och västerut. Kroppkakor tillreddes under speciella tillfällen och åts sällan till vardags. Tidigare åts de främst vid den period som föregick fastan. Traditionen att äta kroppkakor i fastlagen, har levt kvar under lång tid.
Kroppkakor serveras i dag i hela landet och seden har förts vidare av emigranter i Amerika där den ännu upprätthålls. Kunskapen om att tillreda kroppkakor har vidareförts av såväl enskilda personer som restaurangbranschen. Sättet att tillreda kroppkakor varierar och det finns ett betydande antal recept att tillgå via kokböcker och internet.
Kroppkakor är runda och bakas på en deg som består av främst råriven eller kokt potatis och ägg varefter de kokas i vatten. De är vanligen fyllda med sidfläsk och lök. Kroppkakor kan serveras på en mängd olika sätt, antingen med eller utan skirat smör och lingonsylt. På Gotland serveras de med en vit sås och i Småland ibland med senap. Vad gäller benämningen så syftar ordet ”kropp” troligen på dess innehåll och det finns en mängd andra maträtter med liknande namn. Traditionen kring hur man äter kroppkakor ser olika ut i olika delar av landet och dagens kroppkakor har främst fått sin sammansättning under början av 1900-talet.
Dagens kroppkakor kan delas in i två grupper: fina kroppkakor, som innehåller kokt potatis och grova kroppkakor som innehåller råriven potatis. I dag kan också en geografisk skillnad urskiljas.
Fina kroppkakor är kroppkakor som innehåller kokt potatis och vetemjöl. Regionala varianter av fina kroppkakor är den gotländska kroppkakan där degen innehåller kokt potatis och vetemjöl samt smålandskroppkakan som oftast består av kokt potatis, vetemjöl och ägg. Ölandskroppkakan, som räknas till de grova kroppkakorna, görs oftast på en blandning av råriven och kokt potatis och vetemjöl.
Grova (eller gråa) kroppkakor
Grå kroppkaka under tillagning i Älghult, Småland.
Grova eller ibland gråa kroppkakor är kroppkakor som innehåller råriven potatis. Benämningen ”grå” kommer av att den rårivna potatisen ger kroppkakorna en mörkare färg.
I Blekinge och de sydvästra delarna av Småland finns en tradition av kroppkakor med en deg gjord enbart på råriven potatis och en liten mängd mjöl. Kroppkakor med råriven potatis fordrar en längre koktid och inkråmet kan vara stekt eller inte, beroende på tillagningstid och smak.
I en uppteckning från 1959 berättar Anna Olivia Larsson (född 1875) och Hilma Nilsson (född 1876) om palt och kroppkakor i hemsocknen Misterhult i Småland. De beskriver hur de ”vite kroppkakera” med kokt potatis, vetemjöl och ägg dök upp runt sekelskiftet 1900 men att man i Misterhult och Döderhult hållit kvar vid den mörkare kroppkakan gjord på råriven potatis.
Kornmjölspalt eller kornmjölskroppkakor. Först råskalades och revs på rivjärn potatis. Därefter kramades litet av stärkelsevätskan ur, men rätta stärkelsen togs vara på. Sedan blandades kornmjöl i potatisrivet och den tillvaratagna stärkelsen. Denna smet arbetades med händerna mycket väl. Därpå tog matmor ungefär som två knutna händer av smeten i sin ena hand och plattade till detta men hon var då tvungen att doppa händerna i kallt vatten, för att smeten ej skulle klabba fast i hennes händer. I den utplattade kakan inlade hon nu den fyllning, som kroppkakan skulle innehålla, varefter hon vek ihop kakan och formade den till en palt och lade den i kokande saltat vatten i en stor gryta. Så lät hon paltarna koka en timma under sakta sjudning, varefter hon tog upp dem med en hålslev. Palten skulle vara stor som två knutna nävar samt hård och fast ävenså mörk.--- Formen bestämdes mycket av det ”ilägg” som förekom. I regel gjordes de runda, något tillplattade, men om tex en hel strömming skulle läggas in, erhöll palten en mera avlång form.---
Fyllningen kunde bestå av olika saker såsom tärnat fläsk, rökt såväl som orökt samt stångkorv, bräckkorv och knackwurst, även dessa tärnade. Fyllningen skulle vara blandad med kryddpeppar och salt och hackad lök. Kryddpepparn förekom dock inte mycket före handelsbodarnas tid, om den inte kunde inköpas på någon marknad. Fyllningen kunde även bestå av tärnad saltsill, tärnad ål, särskilt i skärgården förekom detta, där även sälspäck lades in i kroppkakan. I Misterhults skärgård har nämligen i forna tider klubbats mycket säl och man åt kött av sälkut. Isterkulor användes också till fyllning.
Kroppkaker eller rågmjölskroppkaker eller rågmjölspalt, var en yngre variation av föregående rätt, vilken koktes och behandlades precis på samma sätt med det undantaget, att man tog rågmjöl istället för kornmjöl.
Kring sekelskiftet (1900) kommo de sk ”vite kroppkakera” till. Man blandade alltmer ut smeten med kokt potatis och kroppkakan kom på det sättet att bliva allt vitare och vitare. Dessa kroppkakor kokas i Västervikstrakten och dessa kroppkakor skola innehålla vetemjöl och ägg. Men i Misterhult och Döderhult bibehållas än idag den kroppkaka, som är kokt på råriven potatis. I varje fall skall den inte vara mycket uppblandad med kokt potatis.---
Berättat av: Anna Olivia Larsson (född 1875) och
Hilma Nilsson (född 1876) i Misterhult socken, Småland
Arkiv: Isof Uppsala, ULMA 24002Länk till annan webbplats.
Historik
Kroppkakornas ursprung är oklart, men liknande rätter har lagats på många håll. Vissa forskare har betraktat dem som föregångare till gräddat bröd.
Kroppkakorna betraktades redan på 1700-talet som en typisk öländsk rätt, men var även då vanlig i östra Småland och Blekinge och på Gotland. 1775 beskriver akademiadjunkten Anders Gustaf Barchaeus från Uppsala den öländska kroppkakan som ”en mycket välsmakande rätt”. På den tiden gjordes kroppkakorna av kornmjöl och grovt vete. Av smeten gjordes kakor som fylldes med kött från bland annat får, gris eller gås och kokades.
Från 1800 beskrivs kroppkakorna av en kyrkoherde från Öland, Pehr Ahlqvist. Gjorda på siktat kornmjöl och fyllda med fläsk, fårkött, ål, ister eller sill, åts de med eller utan smält smör. I en anteckning från 1830-talet skriver Johan Wallman från Linköping, att kroppkakorna är ölänningarnas förnämsta spis, som görs på råg- och vetemjöl och fylls med fläsk. Men fattigt folk får nöja sig med kornmjöl och fyllning av sill och lök.
Först i mitten av 1800-talet kommer potatisen in i beskrivningarna. Den rårives och blandas med kornmjöl. Potatisen hade då odlats i minst ett halvt sekel, men det tog tid innan den blev en del av det dagliga kosthållet. Detta trots en ihärdig propaganda från myndigheter och andra förespråkare, att använda den i stället för spannmål. Ungefär vid samma tid blev det också vanligare med vete på åkrarna, inte minst på Gotland. De kroppkakor vi serveras i dag, har till största delen fått sin sammansättning under början av 1900-talet.
Kokta fyllda klimpar hörde inte till vardagskosten, utan lagades till speciella tillfällen. Det kunde handla om begravningar eller arbetsgillen, när många samlades. Då kokades de ofta i stor mängd, så man kunde steka upp dem dagen efter eller äta dem kalla som matsäck. Eftersom kroppkakan är en stadig rätt, åts den i äldre tid under fastlagen, den period som föregick fastan. Då skulle man ha kalas och ”äta upp sig” ordentligt. Traditionen med att äta kroppkaka på ”bullmåndagen” i fastlagen, har levt kvar långt fram i tiden.
Om hur kroppkaka eller ”krobbkaka” tillagades vittnar en uppteckning från uppteckning från 1931. I denna berättar August Strömberg (född 1860) i Jät, Småland, om bröd till högtider och kalas. Uppteckningen hör till Isofs frågelista Brödet och dess tillredning.
Till dessa togs stötta potater och kornmjöl, fläsk, flott, kryddpeppar. Då man format en bulle skar man den mitt itu och tog tre teskedar flott och fläsk som lades emellan båda kakhalvorna som lades samman igen, den lades nu i en gryta med kokande vatten, med något salt. 12 stycken sådana lades i samtidigt. Då dessa togos upp lades andra ned i stället. Dessa åtos blå måndag – Bullamåndag – i fastlagen.Berättat av: Augusti Strömberg (född 1860) i Jät, Småland
Arkiv: Isof Uppsala, ULMA 3595
Kroppkakorna har i dag en stor spridning och serveras i hela landet, vilket öländska studenter troligtvis bidragit till. Vid Kalmar nation i både Lund och Uppsala, upprätthålls sedan slutet av 1800-talet traditionen att ha kroppkakefest en gång om året. Öländska emigranter tog också med seden att äta kroppkakor till Amerika, där den fortfarande lever kvar.
Fakta: Om namnet
I ordet kroppkaka syftar kropp troligtvis på innehållet. En annan öländsk maträtt med liknande namn är kropphuvuden, torskhuvuden som fylls med klimpar av bland annat torsklever. Krophoved återfinns också i Danmark. På brittiska öarna kallas de crappit head och på Shetlandsöarna finns en slags klimp med fisklever som kallas kroppin. I Åbolands skärgård kallas en liknande rätt för kråpor. Men i norra Sverige går kroppkakan under beteckningen palt, kams eller klubb (se Pitepalt på förteckningen) och baseras på råriven potatis och korn- eller vetemjöl. Palt betyder i södra Sverige enbart blodpalt, som har blod i smeten och vanligen ingen fyllning.
Litteratur och länkar
Litteratur
Ivarsson, Andreas & Johansson, Joakim KE (2016). Blekinge. En resa till mer än sill och kroppkakor. Hässelby: Andreas Ivarsson.
Keyland, Nils (1919/1989). Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.
Lingegård, Ingeborg (1978). Gotländska mattraditioner. Stockholm: LTs förlag.
Medelius, Hans (1977) Om öländska kroppkakor – och några andra. Gastronomisk kalender 1978. Gastronomiska akademien och PA Norstedt & söners förlag.
Olsson, Alfa (1958). Om allmogens kosthåll. Institutet för västsvensk kulturforskning. Göteborg: Gleerups.
Länkar
Jordbruksverket: Kroppkakor Länk till annan webbplats.Mer på isof.se
På Matkult.se Länk till annan webbplats., en kunskapsbank om traditionell matkultur, hittar du mer information om kroppkakor och andra mjölrätter: