Pitepalt

Paltens ursprung är oklart, men liknande rätter har lagats på många håll i världen, inte minst längs kusterna runt Östersjön. Kött, fisk och spannmål har kokats för direkt konsumtion. Vissa forskare har betraktat palten som föregångare till gräddat bröd. Palten och kroppkakan är besläktade med den gräddade pirogen, men längs Östersjökusterna och även västerut kokas istället de, vanligtvis fyllda, bullarna.

Ordet palt har ett osäkert ursprung, men syftar antagligen på formen. Det förekommer i fornsvenskan i betydelsen ”bit av kött eller bröd”, ”klimp”. Det äldsta skriftliga belägget för palt, i betydelsen kokt degklump, är från 1642, i läkaren Andreas Palmcrons hälso- och kokbok Sundhetzens speghel.

I äldre tid hade man enbart kornmjöl i paltsmeten. Korn är det sädesslag som tack vare sin härdighet är möjligt att odla i norra delen av landet. Råg och havre har också odlats längs kusten, men vetemjölet var länge en sällsynt vara, som köptes till speciella tillfällen. Först med en ökad veteodling i de södra delarna av landet och förbättrade kommunikationer, blev vetemjölet en del av den dagliga kosten.

Potatisen fick under slutet av 1700-talet ett snabbt genombrott i norra Sverige, eftersom den också är härdig, har en kort växtperiod och ger en god avkastning. Men det tog tid innan potatisen blev en del av det dagliga kosthållet. Detta trots en ihärdig propaganda från myndigheter och andra förespråkare, att använda potatis istället för spannmål. Den rena potatissmeten har aldrig slagit igenom i palten, vilket den har gjort i vissa kroppkakor, utan den har alltid blandats med mjöl. Kornmjöl är fortfarande vanligt, men har ofta bytts ut mot vetemjöl. Det förkommer att man har båda mjölsorterna. Dagens Pitepalt har alltså vuxit fram under 1800- och 1900-talen.

Traditionen med palt lever stadigt vidare i Piteå med omnejd. Här är pitepalten en högst levande maträtt som lagas i hemmen, serveras på restauranger och i skolmatsalar och även tillagas i större skala av livsmedelsindustrin. Traditionen och receptet nedärvs vanligtvis genom familjen. Tillagningsproceduren lärs in genom handling, kunskapen förs vidare och utvecklas till ett individuellt handlag. Det finns ett stort antal varierande recept som sprids, både via kokböcker och via olika digitala matlagningssidor.

Traditionen vidareförs även via restaurangbranschen. Det finns ett flertal restauranger som har specialiserat sig på palt, även utanför de traditionella områdena.

Numera tillverkas även en färdigblandad mix med Pitepaltdeg. Mixen innehåller vetemjöl, kornmjöl, potatisflingor, ströbröd (vetemjöl, salt, jäst, socker), havremjöl, salt, socker. Det är något fler ingredienser än vad man vanligtvis har i hemgjord palt, som bara innehåller råriven potatis och kornmjöl och/eller vetemjöl och salt. Även om de flesta nog föredrar att föra familjens egen tradition vidare, kan mixen kanske bidra till att fler vågar sig på palttillagning.

I Piteå grundades 1995 Svenska Paltakademin, med 400 medlemmar spridda över världen, ”som hjälper till att föra ut Piteås och Paltens goda värden runt jordklotet”. I Piteå finns, enligt Paltakademin, fyra palttillverkare. I paltens kärnområde serveras den på skolor, stadshotell och sjukhus. En del företag i Norrbotten tillverkar och säljer den i vanliga livsmedelsbutiker över hela landet.

En paltätartävling anordnas i Piteå i samband med festivalveckan. Det gäller att på 10 minuter äta så många pitepaltar man bara orkar. Den som vinner får en årsförbrukning av palt i pris. Festivalen startade 1990 och är sedan dess ett självklart inslag under sommaren i Piteå.

Paltakademin Länk till annan webbplats., med säte i Piteå, har detta ”standardrecept” på sin hemsida:

Litteratur

Keyland, Nils (1919/1989): Svensk allmogekost I-II. Stockholm: Carlssons förlag i samarbete med Institutet för folklivsforskning och Nordiska museet.

Mattsson, Karl Fredrik (2018): Palt. En svensk klassiker i osedvanligt många varianter. Stockholm: Norstedts.

Nyman, Åsa (1984): Knettir, klåbb, kams och palt. I: Nordskandinavisk etnologi vol 3. Etnologiska studier tillägnade Phebe Fjällström. Umeå: Etnologiska Institutionen vid Umeå universitet.

Olsson, Alfa (1958): Om allmogens kosthåll. Institutet för västsvensk kulturforskning. Göteborg: Gleerups.

Om palt och pitepalt i Pitebygdens fornminnesförening Årsbok 1991 sid 54–60.

Länkar

Paltakademin Länk till annan webbplats.

Smaka Sverige: Paltkams Länk till annan webbplats.

Festivalveckan i Piteå PDOL Länk till annan webbplats.