Zornmärkesuppspelning (riksspelmansskap)

Zornmärket är en utmärkelse som årligen utdelas till förtjänta spelmän inom den traditionella musiken i Sverige. Den musiker som erhållit Zornmärket i silver har också rätten att kalla sig ”riksspelman”.

Geografiskt läge: Hela landet

Närbild person som spelar fiol.

Zornmärkesuppspelningen har pågått sedan 1933 och grundar sig på Anders Zorns initiativ till att utnämna riksspelmän. Utmärkelsen delas ut till förtjänta spelmän inom den traditionella musiken i Sverige. Genom årligen återkommande uppspelningar tilldelas utvalda pristagare ett så kallat zornmärke i silver och rätten att inneha titeln riksspelman.

Uttagningen inleds med att utövare inom den svenska traditionsmusiken får anmäla sig till att spela upp för en jury bestående av fyra ledamöter med stor erfarenhet. De får visa minst tre exempel ur sin egen repertoar och blir därefter bedömda utifrån musikalisk skicklighet. Uppspelningen sker på instrument som är knutna till den svenska spelmanstraditionen. Det finns även ett märke i guld som tilldelas ”synnerligen framstående traditionsbärare”. Även dessa erhåller rätten att titulera sig riksspelman.

I folkmusiksammanhang är Zornmärket väl etablerat och bland utövare betraktas titeln riksspelman som viktig och hedersam. Intresset är stort bland utövare och Zornmärkets betydelse, roll och funktion inom den svenska traditionsmusiken har flitigt diskuterats sedan märkes­uppspelningarna inrättades.

Zornmärket delas ut av den ideella organisationen Svenska Folkdansringen. Föreningen syfte är att öka intresset för folklig kultur inom dans, musik, dräkt och slöjd. Svenska folkdansringen anordnar kurser och bedriver forsknings- och dokumentationsprojekt inom traditionell musik, dans, dräkt och slöjd. Genom föreningen kan intresserade lära sig att bygga sitt eget instrument, spela och vårda det samt få kunskap om instrumentets och musikens historia. Föreningens medlemmar ges möjlighet att resa till folkdans och folkmusikfestivaler både inom och utom Sverige. Dessa festivaler och även konferenser erbjuder rika möjligheter att träffa andra människor och dela erfarenheter

Föreningen är rikstäckande och i många distrikt finns sektioner som sprider kunskap om såväl gamla som nya spelmanstraditioner. Forskning och utbildning i ämnet har resulterat i ett omfattande utbildningsmaterial och flera böcker. Svenska Folkdansringen är i sin tur medlem i flera internationella organisationer, som Nordklerådet – de nordiska folkdans- och folkmusikorganisationernas samarbetsorganisation. Utanför Norden bedrivs samarbetet inom svenska sektionen för CIOFF (International Council of Organizations of Folklore Festivals and Folk Arts) som är en internationell organisation inom festival- och folkkultur. Det finns även ett etablerat samarbete med Estland, Lettland och Litauen.

Om Svenska folkdansringen

Huvudman för riksspelmansskapet/zornmärkesuppspelningar är Svenska folkdansringen, en ideell organisation som är religiöst och partipolitiskt obunden. Till organisationen är kopplat närmare 400 lokala föreningar indelade i 22 distrikt. Svenska folkdansringen anordnar kurser och bedriver forsknings- och dokumentationsprojekt inom traditionell musik, dans, dräkt och slöjd.

Organisationen har utvecklat ett omfattande utbildningsmaterial samt producerat ett flertal böcker, ofta i samarbete med andra organisationer och utövare. Materialet har givits ut såväl på Folkdansringens eget förlag, som i samarbete med andra förlag. Föreningens medlemmar deltar dessutom i festivaler och konferenser både inom och utom Sverige vilket ger rika möjligheter till utbyte inom området.

Svenska Folkdansringen är medlem av flera olika internationella organisationer. Ett exempel är Nordklerådet – de nordiska folkdans- och folkmusikorganisationernas samarbetsorganisation. Utanför Norden sker samarbetet i Svenska Sektionen av CIOFF (International Council of Organizations of Folklore Festivals and Folk Arts) som är en internationell festival- och folkkulturorganisation. Genom båda dessa organisationer knyts också kontakter med Estland, Lettland och Litauen.

Litteratur och länkar

Litteratur

Gustafsson, M (2004): Den långa vägen: småländsk anknytning till Zornmärkesuppspelningarna. I: Spelfot 2004 (33:4), s. 4-9.

Kaminsky, D (2005): Hidden Traditions: Conceptualizing Swedish Folk Music in the Twenty-first Century. Diss., Harvard University.

Kaminsky, D (2007): The Zorn Trials and the Jante Law: On Shining Musically in the Land of ModerationLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.. I: Yearbook for Traditional Music (2007), Vol. 39, pp. 27-49. International Council for Traditional Music.

Ling, J (1978): Svensk folkmusik : bondens musik i helg och söcken. Stockholm: Prisma.

Lundberg, D, Malm, K & Ronström, O (2003): Music, media, multiculture: changing musicscapesLänk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.. Stockholm: Svenskt visarkiv.

Lundberg, D & Ternhag, G (2005): Folkmusik i Sverige. 2., omarb. uppl. Hedemora: Gidlunds.

Lundberg, D & Ternhag, G (2014): Musiketnologi: en introduktion. 2. reviderade uppl. Möklinta: Gidlunds.

Ramsten, M (1992): Återklang: svensk folkmusik i förändring 1950–1980. Göteborg: Musikvetenskapliga institutionen, Univ.

Ramsten, M (1994): Folkmusiken. Ingår i: Musiken i Sverige. Stockholm : Fischer.

Ramsten, M o. Ternhag, G (2006): Anders Zorn och Musiken. Mora: Zornsamlingarna.

Länkar

International Council of Organizations of Folklore Festivals and Folk Arts- CIOFF Länk till annan webbplats.

Svenska Folkdansringen Länk till annan webbplats.

Zornmärket Länk till annan webbplats.

Svenskt Visarkiv Länk till annan webbplats.

Sörmlansspelet Länk till annan webbplats.

Folkmusikfesten.nu Länk till annan webbplats.

Ransätersstämman Länk till annan webbplats.

Sveriges spelmäns riksförbund Länk till annan webbplats.

Folkmusikens hus Länk till annan webbplats.

Smålands musikarkiv Länk till annan webbplats.

En faktasida om världens musik Länk till annan webbplats.

Kunskapsbank om folklig sång och musik

isof.se/folkmusik Länk till annan webbplats. hittar du en kunskapbank om folklig sång och musik. Här kan du läsa om folkvisor, jojk, kulning, spelmanslåtar och ta del av inspelningar och noter från Isofs musiksamlingar.