- Startsida
- Förteckningen
- Vadmalstillverkning
Vadmalstillverkning
Vadmal är ett ylletyg som bearbetats genom stampning eller valkning. Att stampa ett ylletyg är att mekaniskt bearbeta tyget så att fibrerna i tygets trådar hakar i varandra. Tyget krymper, blir tjockare och motståndskraftigt mot vind och väta.
Geografiskt läge: Hela landet

Stampen i Råberget, Orsa. Foto: Lotta Ståklint.
Stampning eller valkning är en metod för att bearbeta ett ylletyg så att tyget blir tjockare och mer slitstarkt. Ett bearbetat ylletyg kallas vadmal. Innan det stampas måste det först vävas. Metoden är känd sedan medeltiden och det finns bevarade tyger i ylle från denna tid som visar vilken teknik som använts för att bearbeta tyget. Såväl material som metod har dock varierat under olika perioder och på olika platser. I delar av Sverige förekom vävning av ylletyg för stampning även efter sekelskiftet 1900.
Tidigare brukade man bearbeta tyget med fötterna vilket förklarar varför det heter ”stampning”. Sedan 1600-talet och framåt har man i Sverige stampat tyger i särskilda stampar vilka drevs med vattenkraft. Till stampen kunde tygerna lämnas in för att beredas. Den nya metoden innebar att en betydligt större valfrihet vad gällde metod och tjocklek. Det fanns även möjlighet att i efterhand välja vilken färg den färdiga produkten skulle få. Efter hand har elkraften ersatt vattenkraften och det finns ännu några företag kvar som specialiserat sig på beredning av ylletyger för produktion av bland annat filtar och plädar.
Det finns i dag endast ett fåtal vävare kvar som kan utöva tekniken. Hantverket lever vidare främst genom överföring av kunskap från lärare till elev genom kursverksamhet. Även några folkhögskolor ger kurser i beredning av ylletyger. Ytterligare exempel på kunskapsöverföring är föreningsdagar med uppvisning av hur tekniken fungerar. Dessutom finns flera filmer tillgängliga på internet där stampning demonstreras, både från Sverige och från andra länder.
Vadmalsstampar i Sverige
Vadmalsstampar har funnits över hela landet, i dag finns 13 stampar bevarade. Det är endast några av dem som används regelbundet, det vill säga en eller två gånger om året: Skrikarhyttan i Västmanland, Kvarna och Orsa i Dalarna samt stampen på Skansen som kommer från Härjedalen. Här sorterade efter ursprungslandskap.
Dalarna
Gagnef. Fanns ursprungligen i Gagnef, men finns nu på Färgargården i Norrköping, Östergötland (där finns också Arnbergs färgeri från Dala-Floda, som ägdes stampen i Dala-Floda). Stampen är ej i brukbart skick.
Kvarna, Dala-Floda. Ursprunglig plats. Står vid Kvarna hembygdsgård. Var i bruk 1850–1940, ägdes då av Arnbergs färgeri som färgade och stampade yrkesverksamt i Västerdalarna. Sedan 1990-talet används den en gång om året av Sätergläntan Institutet för slöjd och hantverk. Drivs med vattenkraft.
Rot Skans, Älvdalen. Flyttad till hembygdsgården. Ej i brukbart skick.
Råberget, Orsa. Ursprunglig plats. Byggd på 1860-talet. Drivs med vattenkraft.
Storsäter, Grövelsjön, Särna. Finns på fjällbondegården Jotli. Originalet från 1830-talet, rekonstruerad på 2010-talet. Drivs med vattenkraft.
Gotland
Bungemuseet. Hämtades till museet 1919 från Slite socken på södra Gotland. Ej i brukbart skick.
Halland
Södra Unnaryd. Byggd på 1990-talet, men det har funnits stamp på denna plats även tidigare. Den går att använda men används inte regelbundet. Är i behov av mindre restaureringar vilka kommer att göras under våren 2019. Drivs med el.
Stampen i Unnaryd har renoverats och körts två gånger i sommar men kommer att behöva justeras till ytterligare.
Härjedalen
Sveg. Flyttad till Skansen, Stockholm. Används en gång året av Skansen. Drivs med vattenkraft. På grund av liten tillgång till vatten kan den endast köras korta stunder i taget.
Vemhån. Restaurerad på ursprunglig plats. Var i bruk 1867–1942. Drivs med vattenkraft.
Småland
Korrö. Har haft en stamp och färgeri, oklart om det finns något kvar i dag.
Värmland
Brunskogs, Arvika. Flyttad till Brunnskogs hembygdsgård. Används ibland för stampning. Drivs med el.
Hamra, Ekshärad. Står på ursprunglig plats. Drivs med el.
Västerbotten
Skellefteå museum. Flyttad till museet.
Mariedal, Vindeln. Rester av stamp som var i bruk 1890–1916.
Västmanland
Skrikarhyttan, Nora. Byggd på 1980-talet av Kerstin Gustafsson. Används en gång om året för stampning. Drivs med vattenkraft.