Startsida
Förteckningen
Riksteatern Crea

Riksteatern Crea

Riksteatern Crea producerar och förmedlar turnerande scenkonst på teckenspråk av och med döva scenkonstnärer och kulturarbetare. Den konstnärliga verksamheten började när en fri teatergrupp bildades på 1970-talet. Ensemblen övergick till Riksteatern 1977 och är i dag ensamma om att erbjuda teater på teckenspråk i Sverige.

Geografiskt läge: Drivs från Hallunda, men är verksam i hela landet

Föreställningen Romea och Julia på Gullbacken år 2020. Foto: Urban Jörén/Riksteatern Crea (Upphovsrätt).

Relaterat innehåll

Riksteatern Crea drivs från teaterhuset i Hallunda men är verksam i hela landet och internationellt eftersom verksamheten är turnerande. Teatern producerar 2–4 produktioner om året, från barn- och ungdomsteater till vuxenrepertoarer i olika genrer. Föreställningarna är öppna för alla men är särskilt viktiga för dövkulturen i Sverige. Det är en självständig del av Riksteatern som bidrar med nya perspektiv till en folkrörelse bestående av drygt 220 lokala och regionala riksteaterföreningar, varav den första grundandes 1933.

Riksteatern Crea är Sveriges enda arbetsplats för döva professionella scenkonstnärer och utgör därmed ett nav för olika konstnärliga uttryck i dövas minoritetskultur. Tack vare verksamheten får döva konstnärer och kulturarbetare möjlighet att skriva manus, regissera, skådespela, skapa scenografi, kostym och attribut. Teatern har bidragit till inspiration, mentorskap, utbildning och utveckling av konstnärliga uttryck med en stark visuell orientering i fokus. Visuell orientering och dövkompetens är grundläggande för att skapa teckenspråkig scenkonstverksamhet.

Föreställningen Sagor för de minsta år 2010. Foto: Urban Jörén/Riksteatern Crea (Upphovsrätt).

Historik

Riksteatern Crea, tidigare Tyst Teater, bildades som en fri teatergrupp på Västanviks folkhögskola i Leksand 1970. Det fanns en stor efterfrågan på teckenspråkig teater, både bland konstnärligt utövande personer och publiken. Teatergruppen satte upp den första turnerande föreställningen Att vara döv i Sverige i flera år. De första produktionerna saknade manus och improviserades ihop, helt utan tal och ljud.

I samband med övergången till Riksteatern 1977, som initierades genom statens offentliga utredning Kultur åt alla 1976, producerades den första föreställningen med ett färdigt manus som grund. Det blev Samuel Becketts I väntan på Godot. Utredningen konstaterade att dövkulturen var eftersatt och behövde insatser särskilt inom teatern. Övergången till Riksteatern innebar tillgång till kostym- och rekvisitaförråd såväl som tillverkning och möjligheten att skapa mask och dekor utifrån produktionernas konstnärliga idéer. År 1997 mottog Riksteatern Crea Teaterkritikernas stora teaterpris för nyskapande och andra betydande insatser i svenskt teaterliv.

Under 2000-talet breddades det konstnärliga utövandet till att inte bara innefatta döva och teckenspråkiga skådespelare utan även döva kostymörer, scenografer, maskörer, regissörer och manusförfattare, vilket återspeglas i det konstnärliga uttrycket på scen.

Fram till 2025 har över 100 olika produktioner fått möta publik, allt från klassiska dramer till komedier och nyskrivet. En banbrytande och mycket uppmärksammad produktion är Här kommer Pippi Långstrump! från 2011 där döva barn för första gången fick möta en teckenspråkig Pippi. Våren 2025 turnerar Spöket på Canterville med världsunik och innovativ Motion Capture-teknik där spöket är en live-sänd avatar som pratar teckenspråk.

Föreställningen I väntan på Godot år 1977. Foto: Per B. Adolphson/Riksteatern Crea (Upphovsrätt).

Främjande och vidareförande

Riksteatern Crea har genom åren på olika sätt främjat utvecklingen av dövscenkonsten, till exempel genom skådespelarutbildningar särskilt riktade till döva, i samarbete med Stockholms konstnärliga högskola. Den första kullen utbildades under 1996–1999 och den andra kullen 2011–2014. Det planeras också för en kurs i skrivande dramatik för teckenspråkiga. Teatern jobbar kontinuerligt med att hitta nya skådespelare och att stötta deras utveckling från amatörer till professionella yrkesutövare, till exempel genom att hålla öppna auditions. Det är ofta genom landets dövskolor som barn och unga får möjlighet att ta del av scenkonst på teckenspråk för första gången. Att dövskolorna tar med sina elever till teatern innebär att nya generationer får möta scenkonst för döva och kanske inspireras till att arbeta med scenkonst i framtiden, såväl på som bakom scenen.

Riksteatern Crea har en viktig roll för dövas möjlighet att spegla sig i och inspireras av scenkonsten. Den erbjuder en bred repertoar med nyskriven dramatik om dövas livsförutsättningar, historiskt och i dagens samhälle samt möjligheter att få se klassiska verk bearbetade till teckenspråk. Riksteatern Crea för vidare en del av det svenska och internationella kulturarvet till en döv befolkning som annars inte hade haft tillgång till den och är en viktig mötesplats för dövsamhället och dövkulturen i stort. Publiken är också högst delaktig i att föra kulturarvet vidare.

Teaterns verksamhet sprider kunskap om den döva minoriteten till majoritetssamhället, vilket bidrar till mångfald, förståelse och acceptans för människors olikheter. Riksteatern Crea deltar ofta på internationella festivaler, konferenser och sammanhang med andra döva konstnärliga verksamheter, som leder till ökade kontakter, erfarenhetsutbyten, social sammanhållning och kompetensväxling. De driver även internationella projekt som syftar till att utveckla teckenspråket som scenspråk i olika genrer och uttryck, till exempel med Visual Vernacular där olika visuella tekniker kombineras för att skapa en expressiv och konstnärlig form av berättande liksom teckenspråkspoesi.