Purim

Purim är en judisk högtid och tradition som firas på den fjortonde dagen i månaden Adar som brukar infalla i mars.

Geografiskt läge: Hela landet

Trekantiga kakor, paljetter, karnevalmasker och skramlor med texten "Happy Purim".

Till Purims traditioner hör speciella kakor som kallas ”Hamans öron” (osne Haman på hebreiska, eller homentashn på jiddisch), utklädningsupptåg och att föra oväsen med skramlor.

Relaterat innehåll

Purim är en judisk högtid och tradition som firas på den fjortonde dagen i månaden Adar som brukar infalla i mars månad. Den firas till minne av när drottning Ester, som var judinna, räddade judarna i Persien. Historien återberättas i Esters bok i bibeln. Ordet Purim betyder ’lott’ och kommer av att kungens storvisir Haman tänkte dra lott om vilken dag judarnas utrotning från Persien skulle ske. Dagen före Purim fastar man och läser ur Esters bok i synagogan på kvällen och morgonen. När Hamans namn läses skakar man i skallror och för oväsen så man inte hör hans namn nämnas. (Det är ett religiöst påbud att utplåna den onde Hamans namn genom att dränka det i oväsen.)

Under Purim klär man ut sig (ofta till någon av gestalterna i Esters bok), man utbyter gåvor av mat och dryck, ger pengar till de fattiga och äter en gemensam festmåltid. Till måltiden serveras även starka drycker. (Enligt Talmud ska man dricka så mycket att man inte ”ser skillnad på den onde Haman och den gode Mordechaj”.)

Kunskapsöverföring sker främst genom att delta under högtiden, men också genom undervisning i judiska traditioner och genom internationella webbplatser. De svenska judiska församlingarna informerar om judiska högtider och medlemmar inbjuds till aktuella festligheter. Det finns även flera mindre föreningar runt om i landet som är öppna även för andra som inte är medlemmar i en församling.

Karnevalståg med utklädda barn som dansar.

Purimfirande i Israel. Foto: Veronika Kogan/Mostphotos.

Historik

Purim firas till minne av när drottningen Ester, som var judinna, räddade judarna i Persien från att bli mördade av den onde Haman. Enligt bibeln (Ester 3:13) hade han planer på att ”förgöra, döda och utrota alla judar, unga och gamla, spädbarn och kvinnor, under loppet av en enda dag”, som utspelade sig det judiska året 3405, år 356 före vår tideräkning.

Historien återberättas i Esters bok. Det hela började med att Ahasverus (Xerxes I), kung av Persien, gifte sig med Ester som dolde sitt judiska ursprung inför Ahasverus. När hennes farbror Mordechai vägrade att knäböja inför Haman, kungens storvisir, blev Haman mycket arg, inte bara på Mordechai utan på hela det folk som han tillhörde.

Haman bestämde sig för att försöka utrota alla judar i Persien. På Mordechais uppmaning förrådde drottning Ester Hamans planer inför kung Ahasverus. Haman hängdes, men Hamans påbud om att judar fick dödas kunde inte stoppas. Ahasverus utfärdade då ett nytt påbud som tillät judarna att lyfta vapen mot sina fiender, vilket de också gjorde. Enligt Esters bok dödades 75 000 perser.

”Barn på Purim-fest 1944”. Foto: Judiska museet (CC BY-NC-ND).

Främjande och vidareförande

Kunskapsöverföring sker främst genom att delta under högtiden, men också genom undervisning i judiska traditioner och inte minst genom internationella webbplatser.

På de svenska judiska församlingarnas hemsidor informeras om judiska högtider och medlemmar inbjuds till aktuella festligheter, som Purim. Det finns även flera mindre föreningar runt om i landet som är öppna för studenter och andra som inte är medlemmar i en församling. Många har också privata purimfester och en del även uppläsningar av Esters bok som inte är organiserade av en institution.

Litteratur och länkar

Litteratur

Adriansen, Inge & Bregenhøj, Carsten (2014): Maske og forklædning i Danmark. Redaktion Århus: Århus Universitetsforlag.

2005: Världens fest i Sverige. Projektledare Thomas Schiöler, redaktör Leif Åberg, illustrationer Pontus Wahlström. UR i samarbete med Världskulturmuseet. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR).