Gummekaka (julekaka)

Enligt gammal tradition i Torestorp, Öxabäck och Älekulla ska barnen dagen före julafton få en vetekaka av sina gudföräldrar. Den runda kakan pryds vanligen av en flätad krans och är beströdd med socker och mandelspån. Receptet är en ”vanlig” vetedeg, som formas till en flätad krans. Gummekakan kan numera även bestå av en mjuk pepparkaka eller en banankaka.

Kakan läggs i en julklappsbeklädd låda tillsammans med några presenter, godis och kakor från gudföräldrarna. Utsidan av lådan är dekorerad, ofta är den klädd i julpapper och med påklistrade bokmärken och fina klistermärken.

Det är även brukligt att gudbarnet ger ”tillbaka på gummekakan”, det vill säga ger en liten present tillbaka till gudföräldrarna. Med gummekakelådan kommer ofta tillhörande presenter vid sidan av. Tilläggas kan att en gemensam middag och umgänge ofta är en viktig del av traditionen.

Förr skulle barnet den första julen ha en så kallad ”gummestass”, det vill säga kläder ifrån topp till tå och på den sista gummekakan skulle barnet få en näsduk och en psalmbok. Även de övriga åren bestod presenten oftast av en nyttosak, till exempel stickade vantar, sockar eller en halsduk.

Seden att ge bort en gummekaka, eller julekaka, symboliserade gudföräldrarnas uppskattning och ansvar för barnet under den mest utsatta åldern, alltså barndomen.

Gummekakan gavs då liksom nu, från dopet fram till konfirmationen och namnet på traditionen kommer av den dialektala formen av gudmor eller gudfar vilket är gummemor och gummefar.

Seden var tidigare mer spridd och finns dokumenterad bland annat i Skåne och Blekinge.

Traditionen lever vidare och förändras av sig själv.

Traditionen är i högsta grad levande än i dag och de som är uppväxta med att baka och ge bort en gummekaka för den vidare till sina barn och gudbarn. I många familjer är detta en självklarhet dagen före julafton och något som barnen uppskattar mycket.