Tivolitraditionen

Många människor landet runt har någon gång varit på ett tivoli för att åka karusell, kasta boll eller äta sockervadd. Ett tivoli är en form av nöjespark för stora och små. De kan vara lokaliserade till en viss ort, men är ofta ambulerande vilket innebär att verksamheten förflyttas runtom i Sverige.

Geografiskt läge: Hela landet

Tivoli med upplysta karuseller kvällstid.

Ett tivoli är en form av nöjespark som ofta förflyttas runtom i Sverige. Tivolin finns i hela Sverige och är även en del av en internationell tradition. Eftersom de återkommer till samma plats förs traditioner vidare, och ingår vanligen i ett lokalt kulturutbud som exempelvis midsommarfirande, festivaler och andra evenemang. Många har bevarat äldre traditioner men även förändrat verksamheten genom tiden och anpassat utbudet efter nya bestämmelser och lagar.

Svartvitt gotografi. Tält och karseller längs en folktät gata.

Tivoli i Västerås hamn år 1903. Foto: Eskilstuna Fotografiska Magasin/Västmanlands läns museum.

Verksamheten bedrivs ofta i form av familjeföretag med lång erfarenhet och yrkeskunskap och med koppling till utövare såväl i Sverige som internationellt. Vanligen utgör ett tivoli en första arbetsplats för yngre utövare som får en möjlighet att arbeta med äldre. Den nuvarande traditionen bevaras genom vidareförande av kunskap men även genom fotografier och turnédagböcker.

Den europeiska tivolirörelsen startade i Paris under 1700-talets slut och spreds därefter vidare till Skandinavien och Sverige i mitten av 1800-talet. Utbudet var mer begränsat och bestod av tävlingar, spel samt olika åkattraktioner. Tivolit utgjorde ofta ett första steg i en lång karriär som artist och många sökte sig vidare till cirkusen. För andra innebar tivolit ett sätt att leva som vidarefördes genom generationerna och de starka traditionerna har hållit verksamheten vid liv.

Antalet tivoli i Sverige har stadigt minskat och tivoliägarna står i dag inför en rad utmaningar. Numera finns endast ett fåtal svenska aktörer kvar bland annat beroende på att investeringar och hyreskostnader ska täckas under en jämförelsevis kort säsong. Tivolirörelsen har påtalat behovet av bevarande av traditionella tivoliområden samt att tivolinas utrymmesbehov ska beaktas. I dag strävar branschen efter att stärka sin status som kulturinstitution.

Upplyst tivoli i mörker.

Beskrivning

Ett vårtecken är när tivolin beger sig ut på turné runtom i landet. På dagens tivolin finns ofta ett brett utbud av moderna karuseller och andra åkattraktioner, olika former av skicklighetsspel, tävlingar, lotterier och scenframträdanden. Till detta hör ofta popcorn och sockervadd, chokladhjul och tombolor, skjutbanor, hoppborgar, pil- och bollkastning med mera.

Tivolin finns i hela Sverige och är även en del av en internationell tradition med ett brett nationellt och internationellt samarbete. Den svenska säsongen, som är förhållandevis kort, börjar på våren och avslutas under senhösten. Under denna tid ambulerar tivolin på olika orter för att stanna antingen några få dagar eller flera veckor. Inte sällan anordnas ett tivoli i samband med firande av midsommar, Barnens Dag, kommunala evenemang, festivaler och andra folkfester. Ett tivoli drivs vanligen i form av familjeföretag som bedrivit tivoliverksamhet i generationer. Genom att tivolin årligen återkommer till samma plats förs traditioner vidare, ofta som en del i ett lokalt kulturutbud. Flertalet nu verksamma tivolin har bevarat äldre traditioner och samtidigt förändrat verksamheten genom tiden.

Historik

Ordet tivoli hade ursprungligen en något annan betydelse, en vacker park belägen invid ett vattendrag, helt enkelt en plats för rekreation och förlustelse. Ordet är förknippat med den italienska staden Tivoli (tidigare Tibur) som under antiken utgjorde en rekreationsort för den italienska överklassen.

Den svenska tivolirörelsen har främst sitt ursprung i Paris där flera tivolin anlades under 1700-talets slut, men även till Tivoli i Köpenhamn vilket invigdes 1843. Företeelsen spred sig snabbt till Sverige och på kort tid anlades ett flertal anläggningar, bland annat i Kristianstad.

Tivolin erbjöd tidigare främst tävlingar, enklare spel och förrättningar samt åkattraktioner, främst karuseller, vilka drevs manuellt för att komma i rotation. De anställda artisterna, akrobaterna och gycklarna reste runt i Sverige för att visa upp sina konster. För många utgjorde tivolit ett första steg på en lång yrkesbana som artist. De skickligaste artisterna tog ett steg mot cirkusen under det att de tekniskt och mekaniskt kunniga ofta stannade kvar. Detta har återgetts i form av familjenamn som i generationer visat upp sina konster.

De starka traditionerna har hållit verksamheten vid liv, men tivolibranschen har under sin långa historia ställts inför många utmaningar. En har varit att anpassa utbudet efter nya bestämmelser och lagar. Verksamheten begränsas även av klimatet, investeringar i attraktioner och övriga kostnader ska täckas under en jämförelsevis kort säsong. Ökade hyreskostnader för sedan länge etablerade tivoliplatser kan också utgöra ett hot mot verksamheten. Inte sällan hänvisas tivolin till nya så kallade evenemangsområden med begränsat utrymme. För att kunna bygga ett tivoli krävs ett område på 100 x 100 meter, en hård och så rak jordmån som möjligt, parkeringsområden samt nödvändig infrastruktur (toaletter för besökarna, avlopp och vatten). Förutom detta behövs även utrymme för bostäder för medföljande personal samt för tivolits mycket stora vagnpark. Tivolirörelsen har genom sina nätverk påtalat behovet av bevarande av traditionella tivoliområden samt att tivolinas utrymmesbehov ska beaktas.

Svartvitt fotografi tivoliplats.

Jules Tivoli i Gävle november år 1945. Foto: Carl Larssons Fotografiska Ateljé AB/Länsmuseet Gävleborg (SS BY-NC).

Främjande och vidareförande

Antalet tivoli i Sverige har stadigt minskat och tivoliägarna står inför en rad utmaningar. I dag finns endast ett fåtal aktörer kvar, vilka tillsammans genom Sveriges Tivoliägareförening försöker föra traditionen vidare till kommande generationer.

Verksamheten bedrivs ofta i form av familjeföretag med lång erfarenhet och yrkeskunskap och med koppling till utövare såväl nationellt som internationellt. Vanligen utgör ett tivoli en första arbetsplats för yngre utövare som får en möjlighet att arbeta med äldre.

Det har genom åren skrivits många böcker och skrifter om tivoli som konstart och genre. Även museisamlingar och enskilda arkiv i och utanför Sverige uppvisar ett rikt material i form av fotografier, tidningsurklipp och dokument. Den nuvarande traditionen bevaras genom fotografier, turnédagböcker och genom att överföra kunskap till de yngre generationerna. I dag strävar branschen efter att stärka sin status som kulturinstitution.

Litteratur och länkar

Litteratur

Cederholm Norman, J (2014): Jubileumsbok Cederholms tivoli. Löddeköpinge.

Svensson, L (redf.) (1976): Nordiska studier i filologi och lingvistik: festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976. Lund : Studentlitt.

Länkar

Wiki.aineetonkulttuuriperinto.fi: Tivolitraditionen i Finland Länk till annan webbplats.

International Association of Amusement Parks and Attractions (IAAPA) Länk till annan webbplats.

Sveriges Tivoliägareförening Länk till annan webbplats.

Les Pavillons de Bercy Länk till annan webbplats. (Information på franska)

Youtube: Dahlgårds Tivoli 1/8 Länk till annan webbplats.

Projekt: Tivolin som centrum för internationellt utbyte

Under andra hälften av 1800-talet och de första decennierna av 1900-talet spelade resande tivolin och nöjesfält en avgörande roll för att sprida information om de senaste vetenskapliga framstegen. Det EU-finansierade SciFair-projektet genomför forskning om den roll som kringresande artister spelade i spridningen av information om vetenskapliga och tekniska framsteg på mässor i Västeuropa mellan 1850 och 1914. Projektet bygger på hypotesen att utställningar under denna period inte enbart var lokala folkliga evenemang utan också centrum för internationellt utbyte. Till exempel hjälpte turnerande artister till att sprida kunskap om vetenskapliga landvinningar. SciFair är ett femårigt forskningsprojekt (2021-2026) som finansieras av Europeiska forskningsrådet (ERC) inom ramen för EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 (bidragsavtal nr 948678 – SciFair). Läs mer på projektets webbplats: Science at the fair. Länk till annan webbplats.