Tivolitraditionen

Ett vårtecken är när tivolin beger sig ut på turné runtom i landet. På dagens tivolin finns ofta ett brett utbud av moderna karuseller och andra åkattraktioner, olika former av skicklighetsspel, tävlingar, lotterier och scenframträdanden. Till detta hör ofta popcorn och sockervadd, chokladhjul och tombolor, skjutbanor, hoppborgar, pil- och bollkastning med mera.

Tivolin finns i hela Sverige och är även en del av en internationell tradition med ett brett nationellt och internationellt samarbete. Den svenska säsongen, som är förhållandevis kort, börjar på våren och avslutas under senhösten. Under denna tid ambulerar tivolin på olika orter för att stanna antingen några få dagar eller flera veckor. Inte sällan anordnas ett tivoli i samband med firande av midsommar, Barnens Dag, kommunala evenemang, festivaler och andra folkfester. Ett tivoli drivs vanligen i form av familjeföretag som bedrivit tivoliverksamhet i generationer. Genom att tivolin årligen återkommer till samma plats förs traditioner vidare, ofta som en del i ett lokalt kulturutbud. Flertalet nu verksamma tivolin har bevarat äldre traditioner och samtidigt förändrat verksamheten genom tiden.

Ordet tivoli hade ursprungligen en något annan betydelse, en vacker park belägen invid ett vattendrag, helt enkelt en plats för rekreation och förlustelse. Ordet är förknippat med den italienska staden Tivoli (tidigare Tibur) som under antiken utgjorde en rekreationsort för den italienska överklassen.

Den svenska tivolirörelsen har främst sitt ursprung i Paris där flera tivolin anlades under 1700-talets slut, men även till Tivoli i Köpenhamn vilket invigdes 1843. Företeelsen spred sig snabbt till Sverige och på kort tid anlades ett flertal anläggningar, bland annat i Kristianstad.

Tivolin erbjöd tidigare främst tävlingar, enklare spel och förrättningar samt åkattraktioner, främst karuseller, vilka drevs manuellt för att komma i rotation. De anställda artisterna, akrobaterna och gycklarna reste runt i Sverige för att visa upp sina konster. För många utgjorde tivolit ett första steg på en lång yrkesbana som artist. De skickligaste artisterna tog ett steg mot cirkusen under det att de tekniskt och mekaniskt kunniga ofta stannade kvar. Detta har återgetts i form av familjenamn som i generationer visat upp sina konster.

De starka traditionerna har hållit verksamheten vid liv, men tivolibranschen har under sin långa historia ställts inför många utmaningar. En har varit att anpassa utbudet efter nya bestämmelser och lagar. Verksamheten begränsas även av klimatet, investeringar i attraktioner och övriga kostnader ska täckas under en jämförelsevis kort säsong. Ökade hyreskostnader för sedan länge etablerade tivoliplatser kan också utgöra ett hot mot verksamheten. Inte sällan hänvisas tivolin till nya så kallade evenemangsområden med begränsat utrymme. För att kunna bygga ett tivoli krävs ett område på 100 x 100 meter, en hård och så rak jordmån som möjligt, parkeringsområden samt nödvändig infrastruktur (toaletter för besökarna, avlopp och vatten). Förutom detta behövs även utrymme för bostäder för medföljande personal samt för tivolits mycket stora vagnpark. Tivolirörelsen har genom sina nätverk påtalat behovet av bevarande av traditionella tivoliområden samt att tivolinas utrymmesbehov ska beaktas.

Antalet tivoli i Sverige har stadigt minskat och tivoliägarna står inför en rad utmaningar. I dag finns endast ett fåtal aktörer kvar, vilka tillsammans genom Sveriges Tivoliägareförening försöker föra traditionen vidare till kommande generationer.

Verksamheten bedrivs ofta i form av familjeföretag med lång erfarenhet och yrkeskunskap och med koppling till utövare såväl nationellt som internationellt. Vanligen utgör ett tivoli en första arbetsplats för yngre utövare som får en möjlighet att arbeta med äldre.

Det har genom åren skrivits många böcker och skrifter om tivoli som konstart och genre. Även museisamlingar och enskilda arkiv i och utanför Sverige uppvisar ett rikt material i form av fotografier, tidningsurklipp och dokument. Den nuvarande traditionen bevaras genom fotografier, turnédagböcker och genom att överföra kunskap till de yngre generationerna. I dag strävar branschen efter att stärka sin status som kulturinstitution.

Litteratur

Cederholm Norman, J (2014): Jubileumsbok Cederholms tivoli. Löddeköpinge.

Svensson, L (redf.) (1976): Nordiska studier i filologi och lingvistik: festskrift tillägnad Gösta Holm på 60-årsdagen den 8 juli 1976. Lund : Studentlitt.

Länkar

Wiki.aineetonkulttuuriperinto.fi: Tivolitraditionen i Finland Länk till annan webbplats.

International Association of Amusement Parks and Attractions (IAAPA) Länk till annan webbplats.

Sveriges Tivoliägareförening Länk till annan webbplats.

Les Pavillons de Bercy Länk till annan webbplats. (Information på franska)

Youtube: Dahlgårds Tivoli 1/8 Länk till annan webbplats.