Skip to content
  1. Startpage
  2. In English
  3. The Inventory
  4. Polska – music and dance

Polska – music and dance

Music and dance
Social practises
Performances

Polska is a type of music and a dance form. As a dance, Polska is usually performed in pairs. The music can be played with various kinds of instruments.

Location: Nation wide

Teckning av personer med höjda glas runt ett bord.

As a dance, Polska is usually performed in pairs. The music can be played with various kinds of instruments. Photo: The Eric Sahlström Institute

Polska is played by folk musicians and can be played alone, in pairs, and in larger groups. The music is often played in triple metre and can be performed with different instruments. Bowed string instruments are most common, but the accordion or organ can also be used. Polska can be played at concerts, in churches, and at folk music events, as well as in informal settings. As a dance, it is usually danced in pairs, both in informal settings and in more formal folk dance shows. For many practitioners, dancing Polska is an important social activity. There are many regional names and varieties of Polska in Sweden.

The historical roots of Polska are found in Poland and Germany through the polonaise dance tradition. In Swedish, “polska” is also the word for the polish language. Many folk music associations were founded in the mid-20th century and made inventories of folk dance- and music traditions in Sweden. During the 1970s, dancing and playing polska gained popularity. Courses in music and dance were arranged throughout Sweden in this period, and many people learned Polska through folk music festivals.

Today, Polska as a music genre is taught in various ways, such as through music associations, folk high schools, and other forms of higher education. Practitioners are often introduced through more informal settings at festivals and folk music events. There are also dance courses arranged at folk high schools and in higher education. There are three national associations for Polska musicians and dancers: Riksförbundet för Folkmusik och Dans (the National Association of Folk Music and Dance), Svenska Folkdansringen (the Swedish Folk Dance Association), and Sveriges Spelmäns Riksförbund (the National Association of Swedish Spelmän). The national associations are responsible for arranging the Polska Dance Certification (Polskmärkeuppdansningar), a prize awarded to talented Polska dancers.

Books and articles

Bjørn Aksdal & Ann-Mari Häggman (1997). "Den folkliga musiktraditionen" (flera kapitel). I: Musik i Norden. Huvudredaktör: Greger Andersson. Kungliga Musikaliska Akademins skriftserie nr 85. Föreningen Nordens Årsbok 1998.

Bo Nyberg (1989). Polskan i Norden: traditionsinspelningar från Sverige, Norge, Danmark, Finland. Stockholm: Svea fonogram.

Dan Lundberg & Gunnar Ternhag (2005), Folkmusik i Sverige, 2:a uppl., Stockholm/Falun: Svenskt visarkiv/Gidlunds förlag.

Ernst Klein, (1978): Om folkdans, Mats Rehnberg (red.), Stockholm : LT i samarbete med Inst. för folklivsforskning.

Jan Ling (1989), Europas musikhistoria. Folkmusiken: 1730–1980. Solna: Esselte studium.

Karin L Eriksson (2004): Bland polskor, gånglåtar och valser. Hallands spelmansförbund och den halländska folkmusiken, doktorsavhandling, Göteborgs universitet: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/16345Länk till annan webbplats. External link.

Karin L Eriksson (2015), "En polonäs i tre gestaltningar", i Lekstugan: Festskrift till Magnus Gustafsson, Boström, M. (red.), Växjö: Smålands musikarkiv.

Lars Farago: "Världsdans – Att förena kulturer och vårda traditioner". I: Nordiska museets och skansens årsbok Fataburen 2006. Stockholm, Nordiska museet. https://nordiskamuseet.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-631&pid=diva2%3A1335322&cLänk till annan webbplats. External link.

Lars Farago: "Polska – Nordens tango i Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet". I: Svenska Unescorådets skriftsserie nr 1, 2005: http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Unescos-konvention-om-skydd-för-det-immateriella-kulturarvet.pdfLänk till annan webbplats. External link.

Linnea Helmersson (2023): Förhandlingar på dansgolvet: en etnologisk studie av lindy hop och polska – två svenska dansscener. Doktorsavhandling, Umeå Universitet: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-215636Länk till annan webbplats. External link.

Magnus Gustafsson (2016), Polskans historia, doktorsavhandling, Lunds universitet: https://www.lu.se/lup/publication/d0325576-a399-475a-81d9-dae433afd5a6 Länk till annan webbplats. External link.

Magnus Gustafsson Den mystiska polskedansenLänk till annan webbplats. External link.. Essä publicerad i Kristianbladet, Smålandsposten och Borås tidning. (Länk till Smålandsposten)

Mathias Boström, Dan Lundberg & Märta Ramsten (red.) (2010), Det stora uppdraget. Perspektiv på Folkmusikkommissionen i Sverige 1908–2008, Stockholm: Nordiska museet.

Mats Berglund (2018), Gränslös tre-takt. Vad berättar fonografen? Mastersuppsats Universitetet i Sørøst-Norge: https://matsberglund.se/wp-content/uploads/2020/01/Gränslös-tre-takt.pdfLänk till annan webbplats. External link.

Mats Johansson (2017), "Empirical research on asymmetrical rhythms in Scandinavian folk music: A critical review", i: Studia Musicologica Norvegica 43: https://www.idunn.no/doi/10.18261/issn.1504-2960-2017-01-05Länk till annan webbplats. External link.

Mats Nilsson (2009), Dans – polska på svenska. Serie: Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, Arkipelag.

Mats Nilsson (2017), The Swedish Polska. Stockholm: Svenskt visarkiv/Musikverket: https://musikverket.se/wp-content/uploads/2017/02/Polska_FINAL2.pdfLänk till annan webbplats. External link.

Mats Nilsson (2006), "Det gåtfulla polskefolket". Dansa med mig – Nordiska museets och skansens årsbok, Fataburen 2006. Stockholm, Nordiska museet: https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:nordiskamuseet:diva-1911Länk till annan webbplats. External link.

Märta Ramsten (1976): Hurven. En polska och dess miljö.

Märta Ramsten, Mathias Boström, Karin L. Eriksson & Magnus Gustafsson (red.) (2019), Spelmansböcker i Norden. Perspektiv på handskrivna notböcker. Uppsala: Kungl. Gustav Adolfs Akademien.

Märta Ramsten (2003), The Polish Dance in Scandinavia and Poland, Stockholm: Svenskt visarkiv.

Nils Andersson & Olof Andersson (1922–1940), Svenska låtar, Stockholm: P.A. Norstedt & söner.

Sven Ahlbäck (1995), Karaktäristiska egenskaper för låttyper i svensk folkmusiktradition. Ett försök till beskrivning. Norra Stavsudda.

Sven Ahlbäck (1989), Tonspråket i äldre svensk folkmusik. Udda Toner, Stockholm.

Polska Dance PathsLänk till annan webbplats. External link. - Ett polsk-skandinaviskt musikprojekt. Kort reportage på organisationen Musik i Syds playkanal.

Många filmer med polska, både dans och musik, går att hitta på Youtube. Här är några exempel:

MP3 Mattias Pérez TrioLänk till annan webbplats. External link. på Sunne Danshus 2012, Youtube.

Systerettan Orepolska och Klimpen av Timas HansLänk till annan webbplats. External link. med Orsa Spelmän, 2020, Youtube.

50-årspolskaLänk till annan webbplats. External link. framförd av duon Algot på Folk You Sessions, under Linköpings folkmusikfestival. Folk You Sessions, 2015, Youtube.

AllspelLänk till annan webbplats. External link. på folkmusikfestivalen Umefolk 2024 där olika låtar spelas, bland annat polska.

Polska efter Sture SahlströmLänk till annan webbplats. External link., "Tjolittalej" med musikerna Anders Mattsson och Annika Ekstav på nyckelharpa. Youtube.

Buskspel Rosenbergs polskaLänk till annan webbplats. External link. – Bingsjöstämman 2018, Youtube.

PolskmärkesuppdansningLänk till annan webbplats. External link. – så går den till. Film på Youtube av arrangörerna bakom Polskmärkesuppdansningen.