Sju nya traditioner skrivs in på förteckningen

Demoscenen, grova kroppkakor, kalvdans, kulning, Riksteatern Crea, tunnbrödsbakning och Upplandskubb. Den 28 mars 2025 skrivs sammanlagt sju nya traditioner in på Sveriges förteckning över immateriella kulturarv.

Den nationella förteckningen är en del av Sveriges arbete med Unescos konvention om det immateriella kulturarvet. De nya kulturarven skrivs in på förteckningen efter att ha lämnats som förslag från allmänheten.

Fyra mattraditioner

Grova kroppkakor, kalvdans, tunnbrödsbakning och Upplandskubb skrivs in i kategorin Mattraditioner.

”De kulturarv som nu är inskrivna belyser hur matkultur – från den grova eller grå kroppkakan och kalvdansen till tunnbrödsbakning och Upplandskubb – ständigt förnyas och anpassas i takt med samhällets förändringar. Det påminner oss om att mat inte bara handlar om näring, utan också om identitet, gemenskap och historia, vid matbordet och i alla de sammanhang som formar människors tillvaro”, säger Marie Steinrud från Nordiska museet som är expertorganisation för området Muntliga traditioner och uttryck, sociala sedvänjor, riter och högtider i Sveriges arbete med Unescos konvention om immateriella kulturarv.

Tre kulturarv inom framträdanden

Demoscenen, kulning och Riksteatern Crea hör till kategorierna Musik och dans samt Framträdanden.

”Det är glädjande att se en sådan bredd på förteckningen över immateriella kulturarv – från den digitala och internationella subkulturen Demoscenen till Riksteatern Creas scenkonst på svenskt teckenspråk och den särpräglade kulningen där funktionell kommunikation med djur och människor möter musikalitet på ett fascinerande sätt”, säger Lars Almgård Kruthof från Musikverket och Scenkonstmuseet som är expertmyndighet inom området Framträdanden (musik, dans och teater).

Intensiv verksamhet för att dokumentera och beskriva

På förteckningen finns i dag ett 90-tal exempel på kulturarv som lever och förs vidare i Sverige i dag. Det handlar om allt från allemansrätt och annandagsbandy till Zornmärkesuppspelning och äggost.

”Vi är glada över att Sveriges arbete med konventionen och den nationella förteckningen över immateriella kulturarv har fått stor spridning och att det pågår intensiv verksamhet för att dokumentera och beskriva kunskaper och färdigheter som rör utövandet av såväl mathantverk som musiktraditioner och scenkonst”, säger Charlotte Hyltén-Cavallius som är senior rådgivare på Isof och ansvarig för arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet.

Vid årets nomineringsperiod var det stort intresse för att skicka in förslag till förteckningen. Under mars månad har förteckningen utökats med sammanlagt 20 nya förslag.