Internationella nomineringar

Nominering 2023

I mars 2023 beslutade regeringen att tillsammans med Norge nominera Fäbodbruk till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturav (the Representative List of the Intangible Heritage of Humanity).

I fäbodkulturen ingår kunskaper om djur och natur, om skogsbete, bebyggelse, mat, berättelser, seder och bruk, redskap och musik. Fäbodväsendet kan beskrivas som en form av gårdsbruk som innebär att djuren förs på sommarbete till en fäbod i utmarken. Fäbodbruk förekom i någon form redan under tidig medeltid i Sverige. Det dagliga arbetet på fäboden innefattade en mängd sysslor, och utfördes främst av unga kvinnor. I kulturarvet ingår en mycket gammal form av arbetsmusik med instrument som horn och lurar, och där den vokala tekniken ”kulning” var ett viktigt arbetsredskap.

Dagens fäbodbruk följer ofta gamla traditioner som innebär att mark och byggnader används på ett sätt som de ursprungligen var avsedda för. Trots att det idag finns få fäbodar kvar bibehålls här kunskap om en matkultur med en historisk och lokal förankring. Fäbodarnas berättelser och musik vidareförs idag i en rad sammanhang även utanför fäboden.

”Fäbodbruket mångsidigt kulturarv som också kan bidra till hållbar utveckling. Samarbetet med Norge visar också hur immateriella kulturarv når över nationsgränser”, säger Maria Nyström som är senior rådgivare på Isof och ansvarig för arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet.

Nomineringen av fäbodbruk har utvecklats av Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk och Norsk Seterkultur i samarbete med Institutet för språk och folkminnen.

Nominering 2022

I mars 2022 beslutade regeringen att nominera Nyckelharpans nätverk till Unescos register över goda metoder (the Register of Good Safeguarding Practices).

En nyckelharpa är ett stråkinstrument som hålls strax nedanför bröstet. Dess nycklar är fästa vid tangenter. Nyckelharpa har spelats och tillverkats i Sverige sedan 1600-talet. Överförandet av kunskap om tillverkning och utövande har av tradition skett ”från mästare till lärling”. Kunskaperna om att tillverka och spela nyckelharpa höll på att försvinna under 1900-talet, men i samband med ett nyväckt intresse för folkmusik under 1970-talet uppmärksammades behovet av att dokumentera och föra vidare kunskaperna. 1997 startades Eric Sahlström Institutet (ESI) i Tobo i Uppland, som blivit en knutpunkt för det nätverk som bildats för att bevara kunskaperna och hålla kulturarvet levande.

Nyckelharpans nätverk består av utövare, folkmusikorganisationer och -institutioner, skolor, forskare, producenter och arrangörer.

”Nätverket runt nyckelharpan kan användas som en källa till inspiration och engagemang för andra ideella aktörer inom olika områden”, säger Isofs generaldirektör Martin Sundin i en kommentar till nomineringen.

Nominering 2020

I mars 2020 nominerade Sverige tillsammans med Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Åland den nordiska klinkbåtstraditionen till Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv (the Representative List of the Intangible Cultural Heritage of Humanity).

Att bygga båtar i klinkteknik är ett kulturarv inom nordisk skeppsbyggnad som levt i minst tusen år. Tekniken innebär att båtens olika bord sammanfogas genom att de överlappar varandra, i stället för att ligga kant mot kant. Klinkbåtar användes som bruksbåtar inom flera olika områden. I dag riskerar många av traditionerna förknippade med båtarna att falla i glömska, men i delar av de nordiska ländernas kustland håller man fast vid tekniken, framförallt när det gäller mindre båtar som ekor, snipor och jullar. Det levande kulturarvet består inte bara av själva båtarna, utan även av kunskaper och traditioner gällande byggandet av båtarna, liksom hur och i vilka sammanhang de har använts.

Den gemensamma nomineringen innebar ett omfattande samarbete mellan såväl ideella utövare som samordnande myndigheter och ländernas respektive kulturdepartement, och hade som syfte just att skapa samarbete över gränserna för att gemensamt föra vidare kunskap om att bygga, underhålla och använda dessa träbåtar.

Beslut 2021

I december 2021 beslutade Unescos mellanstatliga kommitté att ta upp den nordiska klinkbåtstraditionen på den representativa listan över immateriella kulturarv.

Genom upptagandet synliggörs kulturarvet att bygga båtar i klinkteknik och fler kan nås av kunskap om det och inspireras till att hålla det levande. ”Listningen innebär också ett gemensamt ansvar för oss här i Norden att arbeta för att traditionen fortlever och utvecklas nu och i framtiden, säger Isofs generaldirektör Martin Sundin i en kommentar till beslutet.

Nominering 2017

I mars 2017 fattade regeringen beslut om att nominera Sagobygden till Unescos register över goda metodiska exempel (the Register of Good Safeguarding Practices).

Den ideella föreningen Berättarnätet Kronoberg har i över trettio år drivit Sagobygden, som har som mål att sprida kunskap om, stärka och vitalisera muntligt berättande. Sagobygden är verksam främst i de tre kommunerna Ljungby, Alvesta och Älmhult i Småland, men har genom åren utvecklat ett stort nätverk nationellt och internationellt. I verksamheten ingår ett sagomuseum i Ljungby, en årligen återkommande berättarfestival och mängder av markerade sägenplatser i trakten, där besökare kan ta del av berättelser. Sagobygden har en omfattande pedagogisk verksamhet på bland annat skolor, bibliotek och servicehem och ger även kurser i berättande på folkhögskolor och universitet.

Beslut 2018

På den mellanstatliga kommitténs årsmöte i november 2018 tog Unesco beslutet att ta med Sagobygden i registret över goda metodiska exempel. I presentationen på Unescos webbplats står bland annat att Sagobygden genom att ”knyta berättande till andra former av levande kulturarv bidrar till förnyelse och spridning av berättande som en levande konst.”