Stigar och vandring

Att gå på en stig kan vara att föra vidare ett immateriellt kulturarv. I landskapen runt om i Sverige finns mängder av stigar som använts sedan långt tillbaka i tiden.

Det kan handla om stigar där folk i utkanten av socknar har gått för att komma till kyrkan eller skolan, stigar där man vallat boskap eller fraktat material. Det behöver inte heller vara så gamla färdvägar – även under senare tid har människor trampat upp stigar i skog och mark för nytta och nöje. Stigarna säger något om människornas liv och det de gjort och gör tillsammans. Men för att de ska finnas kvar måste de användas, människor och djur måste fortsätta gå på dem och därmed både bevara och förändra dem. På så vis blir både själva stigen, men också det att gå på den – och att berätta om den – ett levande kulturarv.

Det finns många ställen där det går att få information om vandringsstigar och promenadspår. Organisationer som Naturskyddsföreningen och Friluftsfrämjandet har det som delar av sin verksamhet, liksom många hembygdsföreningar och kommuner. De kan också ta ansvar för att märka upp och se över stigar. Lantmäteriet tillhandahåller kartor över terrängen där även mindre stigar finns med.

Många privatpersoner delar också med sig av tips och berättelser om vandrande, stigar och leder på bloggar och i sociala medier.