Startsida
Förteckningen
Polkagrisbakning

Polkagrisbakning

En polkagris är en (oftast) vit karamellstång med mintsmak som har ett rödfärgat spiralformat inslag utmed hela stången. Den är känd i många delar av världen och i Sverige kan Gränna räknas som polkagrisens hemstad.

Geografiskt läge: Framför allt i Gränna

Relaterat innehåll

Namnet polkagris har sitt ursprung i dansen polka som var populär under 1800-talets slut. Ordet ”gris” var dåtidens beteckning på godis. Polkagrisar saluförs i dag ofta på marknader både i form av klubba eller stång och som karamell. Numera tillverkas polkagrisen också i en mängd olika färgkombinationer.

Den svenska staden Gränna räknas som polkagrisens hemstad. Även nutida polkagristillverkare har lärt sig traditionen i Gränna, även de som är verksamma i andra delar av landet. Tillverkningen startade i mitten av 1800-talet och fortgår än i dag på liknande sätt. Den första som tillverkade polkagrisar var Amalia Eriksson i Gränna. Hon fick tillstånd att starta ett sockerbageri och började tillverka karameller. Verksamheten var lönsam och spred sig efter hand. Traditionen är högst levande än i dag och kunskapen överförs genom upplärning av unga bagare.

Polkagrisar tillverkas i dag i en lång rad olika färger, smaker och former.

Beskrivning

De handgjorda polkagrisarna bakas 2018 på samma sätt som 1859, då tillverkningen startade. Det är alltså ett väl bevarat hantverk som i dag sysselsätter polkagrisbagare i 13 bagerier i polkagrisstaden vid Vätterns rand. Ingredienserna i polkagrisen är socker, ättika, pepparmyntsolja och röd färg som kokas upp till 145 grader och bakas därefter oftast ut till 50-gramstänger som slås in i traditionellt vit och röd-randigt polkagrispapper. Arbetet med formandet av polkagrisen görs på marmorskiva, som tål den höga temperatur som polkagrisdegen har. Det är cirka 20-talet bagare som bakar polkagrisar på de olika företagen och de flesta bagare har lärt sig traditionen i Gränna, även de som utövar yrket i andra delar av landet. Polkagrisar förknippas ofta med julen och säljs på marknader, ibland som klubba och emellanåt som karameller. Nuförtiden tillverkas polkagrisen också i en mängd olika färgkombinationer.

Närbild på händer som rullar polkagrisstång.

Tillverkning av polkagrisar på Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala på 1930-talet. Foto: Gunnar Sundgren/Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND).

Historik

Det var Amalia Eriksson som startade polkagristillverkningen i Gränna. Hon var dotter till hovslagare Jonas Lundström och Katarina Hagen Andersdotter i Jönköping. När Amanda var 10 år avled hennes föräldrar och syskon i en koleraepidemi. Några år senare började hon arbeta som piga. Vid 31 års ålder flyttade hon, tillsammans med familjen där hon arbetade som piga, till Gränna och gifte sig två år senare med skräddaren Anders Eriksson. Maken avled 1858, endast en vecka efter att de fått en dotter.

1859 fick Amalia tillstånd att driva sockerbageri och började då tillverka karameller. Hon lanserade polkagrisarna redan detta år och tillverkningen skedde i ett tidigare tullhus i södra Gränna. Huset står fortfarande kvar och används i dag som hotell.

Polkagrisen har troligtvis uppkallats efter dansen polka, en dans som går snabbt varvid dansarna snurrar runt på dansgolvet, dansen var populär då Amalia startade sin tillverkning. Efterleden gris var den tidens benämning på sötsak, och en sockergris eller godisgris kan också den som äter mycket godis kallas.

Svartvitt fotografi föreställande kvinna i lång kjol som står på en trapp till ett hus och blickar mot en pojke med korg.

Polkagrisbagaren Amalia Erikson – med polkagrisar i händerna – fotograferad vid sitt hus i Gränna år 1908. Foto: Gerda Söderlund/Grenna Museum – Andréexpeditionen Polarcenter (CC BY-NC-ND).

Främjande och vidareförande

Traditionen att baka polkagrisar är högst levande och kunskapen överförs direkt i bagerierna, upplärning av unga bagare sker löpande.

Bland bagerierna i Gränna finns önskemål om gesällbrev för polkagrisbagare. Gränna Näringslivsförening och dess undergrupp ”polkagrisbagarna” arbetar nu med att ursprungsmärka polkagrisen tillsammans med Jordbruksverket genom hushållningssällskapet i Skara.